INTERNATIONELLT UPPROP ”RÄTTEN ATT FÅ STAMMA”

PRESSUTTALANDE – 20 OKTOBER 2022

Stamningsförbundet har, tillsammans med 80+ organisationer runtom i världen, skrivit under deklarationen som kräver ‘Rätten att få stamma‘, inför den internationella stamningsdagen 22 oktober.

”Det är inte rimligt att förvänta sig eller insistera på att vi ska tala flytande. Vi stammar. Det är så vi pratar”.

Deklarationen lyder (fritt översatt)

Vi deklarerar att stamning ska accepteras hos personer som stammar. Det är upp till var och en att välja, eller välja bort, stamningsbehandling för att få ett mer flytande tal. Det är vår rättighet. Det är inte rimligt att förvänta sig eller insistera på att vi ska tala flytande. Vi stammar. Det är så vi pratar.

I denna tid av mångfald saknas fortfarande anpassningar till de som stammar, vare sig det är på jobbet, i utbildningen eller inom vardagstjänster. Förväntningen är snarare att vi ska sträva efter att ”övervinna” vår stamning och tala på ett annat sätt. Som individer kanske vi vill, och till och med redan arbetar för det. Men som ett samhälle utmanar vi tanken att vi alla ska sluta stamma.

Ingen organisation kan göra anspråk på att värdera jämlikhet eller mångfald om inte stammande röster tillåts och uppskattas. Vi uppmanar alla organisationer och institutioner som arbetar med människor som stammar att se till att vi alla ges den respekten varje person förtjänar; och att utrymme (att tala) är skapat för oss.

Det är vår rätt att tala som vi gör.

Varför denna deklaration

Det är orimligt att personer som stammar ska förväntas tala flytande, eller uppmanas att söka behandling. Det saknas fortfarande anpassningar på många skolor och arbetsplatser, rättigheter att få hjälp och stöd kränks, och det finns fortfarande många myter kring stamning. Detta inte minst på grund av media, som visar upp en skev bild av stamning, som antingen förminskar eller istället ”duktigförklarar” den som stammar, eller berömmer den som har fått ett ökat talflyt, som om stamning vore något icke-önskvärt. Detta leder till att stamning fortfarande är en dold funktionsnedsättning som inte tas på allvar och där skam och skuld läggs på den stammande. Kunskap kring stamning bör ingå i lärarutbildningen och bör finnas hos myndigheter och företag.

Att bli sedd och hörd, inte bara på den internationella stamningsdagen

Temat för årets internationella stamningsdag, 22 oktober, är ”Att bli sedd och hörd”. Dagen ska det inte handla om personer som har blivit mer eller mindre stamningsfria, utan att personer som stammar ska bli sedda och hörda, precis som man är.  

Du har förmodligen sett filmer och dokumentärer om stamning. Men för att vara ärlig, är de verkligen representativa? Eller ökar de istället de många myterna om stamning? Tänk om stamning kunde bli något som bara ÄR, inte fel, inte konstigt, bara en del av samhället. Vore det inte fantastiskt för ett barn att se en tecknad film där en av karaktärerna stammar, utan att bli stämplad på något sätt. Och att ha en person som stammar i ett spelprogram eller i en serie, inte för att de stammar, utan helt enkelt för att man är en del av samhället. Det är dags att bli av med skammen och stigmat kring stamning. Låt oss höja våra röster och visa vår stamning. Vi har rätt att bli sedda och hörda. För vi har en röst.

Om Stamningsförbundet

Stamningsförbundet är en politiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för att förbättra situationen för personer som stammar. Vi finns för dig som stammar, är anhörig, är behandlare, och för dig som av annan anledning har ett intresse av stamning.

Stamningsförbundet är en paraplyorganisation för ett riksomfattande nät av lokalföreningar och vår uppgift är bl.a. att vara en kunskapsbank, finnas på den funktionshinderpolitiska agendan, informera om stamning och bedriva verksamhet för personer som stammar.

Om stamning

Stamning är en diagnos som finns med i den internationella klassifikationen av sjukdomar (ICD-10-SE). Stamning kännetecknas av svårigheter att komma framåt i talet, trots att personen vet vad hon eller han vill säga. Vanliga symptom är blockeringar eller upprepningar av ljud, stavelser eller ord.

Mer information om stamning, Stamningsförbundet och material att beställa och ladda ner finns på stamning.se.

Länkar:

stamning.se/

stamily.org/declarationrighttostutter/

isad.live/

stamning.se/internationella-stamningsdagen-22-oktober/

Bild: rosettpins i blågrön färg

Färgen blå har traditionellt förknippats med lugn medan grön representerar befrielse, frihet och rättvisa. Kombinationen av dessa färger för personer som stammar visar kopplingen mellan ”frid” och ”befrielsen” när man hittar stöd och gemenskap hos andra människor som förstår och delar erfarenheter. ”

Kontakt:

Stamningsförbundet

Internationellt ombud

international@stamning.se

0705223916

Nyhetsbladet oktober 2022 ute nu

Förbundets digitala Nyhetsblad oktober 2022 är ute nu.

Du kan läsa den, och tidigare nummer, online, eller varför inte prenumerera kostnadsfritt, så du inte går måste om något nummer.

Har du en artikel till nästa nummer, eller har du förslag vad du vill läsa, kontakta redaktionen.

Härnösandsveckan 2022

En kortkurs i lägerform för ungdomar som stammar mellan 13 och 25 år.

Vi håller tummarna att corona-restriktionerna släpper snart, så att den efterlängtade Härnösandsveckan för unga som stammar äntligen kan genomföras igen. 🙂 Läs mer om Härnösandsveckan 2022.


Läs mer

Härnösandsdeltagare 2019
Härnösandsveckans deltagare 2019

Arvsfondsprojekt ”Talet som ett digitalt verktyg” webbinarium 22 oktober

Allt fler produkter och tjänster kräver numera tal och tekniken är till stor nytta för många. Men vad händer om talet är det enda sättet att styra tjänsterna på? Hur funkar de för personer som stammar eller har andra talsvårigheter?

Stamningsförbundet och Funka samarbetar i ett nytt och viktigt forskningsprojekt om digital tillgänglighet för personer som stammar. Den 22 oktober 2021 uppmärksammade vi den Internationella Stamningsdagen genom att organisera ett online event där vi presenterade projektet.

Webbinariet bjöd även på en diskussion där en expertpanel av representanter från offentlig sektor, industri och användare reflekterade kring vad som är det viktigaste för personer som stammar idag, vilka problem som röststyrda tjänster orsakar för personer som stammar och hur den här ofta bortglömda delen av tillgänglighet kan förbättras. Deltagarna fick även information om hur de kan vara en del av projektet och få deras röststyrda tjänster granskade kostnadsfritt!

Om du inte hade möjlighet att delta kan du ta del av inspelningen av webbinariet.

Inspelning av webbinariet (på engelska), Youtube, öppnas i nytt fönster

Talet som ett digitalt verktyg


Mer information om #Arvsfondsprojektet på denna sida.

Är du en person som stammar eller har skenande tal, eller är du logoped och är intresserad av att ingå i referensgruppen, kontakta oss på info@stamning.se, så berättar vi mer.

Krav på ”flytande tal” hindrar elever med stamning att nå höga betyg

Till Utbildningsdepartementet
Anna Ekström, Utbildningsminister

För kännedom:
Statens skolverk/Skolverket
Specialpedagogiska myndigheten, SPSM
Utbildningsradion, UR

Krav på flytande tal gör det svårt för elever som stammar att nå höga betyg och kan dessutom bidra till ökad stamning

– regeringens uppdrag av fortbildning inom specialpedagogiskt område borde omfatta även stamning

Stamningsförbundet är kritiska till den kunskap och syn på stamning som förmedlas i podden ”Ring lärarcoachen” från Utbildningsradion, UR, publicerad 2019-10-24. UR är ett Public Service-bolag som genom samarbete med staten sänder program på Svensk Television, SVT och Sveriges Radio, SR, med syfte att bidra till utbildning och kunskap till allmänheten, i det här fallet lärare.

Poddavsnittet, ”PYS och stamning”, handlar om hur undantagsbestämmelsen, PYS, kan användas vid betygsättning av en elev som stammar. En högstadielärare ringer in och pratar med en lärarcoach och en betygsexpert i form av en tidigare anställd på Skolverket. Läraren beskriver att en elev i hennes klass hindras av sin stamning och inte når målen för högre betyg i de muntliga presentationerna i svenska-ämnet. Eleven har E-betyg och man diskuterar om det är möjligt att använda undantagsbestämmelsen och ”pysa” för C-betyg? Kunskapsmålet för högre betyg är ”inspirerande och flytande tal” vid muntlig presentation vilket för eleven i fråga bedöms som omöjligt att uppnå på grund av sin stamning. Samtalet kommer att handla om hur betygskriterierna ska tolkas och om man kan bortse från kunskapsmålet i delar eller i sin helhet.

Stamningsförbundet ifrågasätter starkt hur man förhåller sig till betygskriterierna och beskrivet kunskapsmål, och hur ”flytande tal” tolkas. Flytande tal kan inte bokstavligt betyda ”fritt från stamning”. Att en elev som stammar inte kan hålla ett inspirerade tal trots sin stamning är ett tankefel och uttryck för en begränsad syn på vad muntlig presentation omfattar. Vid muntliga presentationer måste man göra skillnad på oflyt pga bristande ämneskunskaper, språklig planering, svårigheter att finna ord/nedsatt ordförråd etc och stamning.

Vid stamning vet vad man vill säga men får inte fram det. Även om man stammar kan man ha ett visst flyt i sitt berättande och absolut vara en engagerad och inspirerande talare. Muntlig presentation är så mycket mer än att tala flytande. Otaliga exempel finns på t ex lärare som talar flytande men inte så inspirerande. Att använda talteknik i en bedömningssituation kanske skulle göra att talet blir flytande men att en stor del av elevens fokus och energi skulle behöva läggas på själva taltekniken med risk för att spontanitet och närvaro i presentationen går förlorad. Risken är att det blir flyt på bekostnad av det som skulle kunna inspirera.

Att talet förväntas vara helt flytande är att ställa alltför höga krav på en person som stammar. Kravet på talflyt kan dessutom bidra till oro inför att börja stamma, muskelspänningar och kamp vilket istället ofta bidrar till ökad stamning.  Talflyt kan inte heller inte vara ett utvecklingsmål att sträva mot. Målet för en skolelev i stamningsbehandling hos logoped är heller sällan att uppnå helt flytande tal utan att ofta våga stamma och vara delaktig och aktiv i skolarbetet.

Genom att istället sänka kravet på talflyt kan eleven fokusera på innehållet och andra faktorer som kan vara av vikt för framgång vid en muntlig presentation. Lärarens målsättning kan ju aldrig vara att få eleven att prata flytande! Då har läraren förhindrat eleven att långsiktigt utvecklas i muntlig presentation för att den inte är stamningsfri. Genom stöd och anpassningar bör man istället underlätta för eleven som stammar. Att erbjuda möjligheten att göra muntliga presentationer i mindre grupp eller med personer man känner sig trygg med, som man vet inte skrattar när man stammar eller som inte avbryter när man gör det, gör stor skillnad för den som stammar. Förlängd tid, att man vet om att det finns tillräckligt med tid avsatt så att man inte behöver känna sig stressad att prata fortare än vad talsystemet mäktar med och att det finns tilltagen tidsmarginal för att kunna stamma. Att filma presentationer i förväg kan vara anpassning som passar vissa. Men utan kravet på att det för den skull ska vara stamningsfritt tal som ska uppnås.

Skollagen (2011:876) är också tydlig att, om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K3. Även Skolverket nämner att man har rätt att pysa vid direkta hinder, där ett direkt hinder innebär att det är omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett i vilka former och hur mycket särskilt stöd som ges, https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/undantagsbestammelsen-vid-betygssattning

Mot bakgrund av att undantagsbestämmelsen inte går att använda vad gäller hela talförmågan om eleven stammar så mycket att den inte får fram något alls trots att man gjort anpassningar och stöttat, kan man tänka sig att vissa kan vara hjälpta av tekniska hjälpmedel så som DAF/FAF eller motsvarande. Dom kan vara en hjälp för vissa att kunna prata alls eller med ökat talflyt vid muntliga presentationer, analogt med talsyntes vid högläsning för den som har dyslexi. Sammantaget behöver läraren diskutera direkt med eleven själv om stöd, anpassningar och eventuella tekniska hjälpmedel och låta eleven bidra till problemlösning hur kunskapsmålen ska tränas och uppnås. ”

Den sakkunnige i podden avslutar sedan diskussionen med att nämna att hon sett en dokumentär där ungdomar som stammar kan hålla ett anförande utan att stamma en enda gång efter att ha gått en kort utbildning och tipsar inringande lärare om att förmedla den målbilden som inspiration till eleven ifråga. Dessförinnan har stamningen kopplats till hinder av social karaktär eftersom eleven tidigare inte har pratat alls eller stammat så fort det blir en bedömningssituation. Det är lätt att få intrycket av podden att stamningen försvinner för att man under en begränsad tid kan erhålla talflyt med en viss talteknik eller att det sociala skulle vara det primära hindret för eleven när den undviker att prata inför klassen.

Stamningsförbundet vill förtydliga att stamning inte orsakas av sociala omständigheter utan av neurobiologiska. Man föds med en skörhet i systemet som styr talet men en mängd faktorer anses kunna påverka hur stamningen utvecklas och manifesteras. Att inte alltid kunna förutspå hur talet flyter på, att plötsligt tappa kontrollen gör att man lätt blir osäker och vidtar säkerhetsåtgärder som tyvärr ibland är kontraproduktiva. Rätt bemötande gör att man ändå vågar prata, med eller utan stamning. Utan bokstavlig tolkning av vad flytande tal innebär skulle många elever som stammar få mer rättvisa betyg, visa vad de faktiskt kan, men framför allt våga prata och ta plats i skola och samhälle.

Podden sätter fingret på behovet av att Specialpedagogiska myndigheten, SPSM behöver inkludera stamning i sitt uppdrag men också uppdatera sina kunskaper om stamning för att på riktigt kunna vara ett stöd för pedagoger och därmed elever som stammar. Elever som stammar behöver ges pedagogiska förutsättningar för att utvecklas i muntlig presentation, att göra sin röst hörd, med eller utan stamning.  Skolan måste ges rätt information om stamningens orsak och verkan för att inte medverka till att tysta elever som stammar genom sina krav på flytande tal. Istället bör skolan anpassa sig efter barnens förutsättningar och behov. En skola som bidrar till att vidmakthålla stamningen som ett problem är ett stort problem för de skolelever som stammar.

Från och med den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Detta innebär att beslutsfattare och tjänstemän måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än tidigare då barnkonventionen ensam kan läggas till grund för beslut i myndigheters mål och ärenden. Barnkonventionen visar tydligt att barn är egna individer med egna rättigheter som måste respekteras av alla vuxna runtomkring dem. Av barnkonventionen framgår bland annat att alla barn har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras (art. 2).

Stamningsförbundet föreslår att regeringen förvissar sig om att Skolverket nyanserar sina kunskapsmål vad gäller flytande tal och att SPSM inkluderar stamning i sin utbildningssatsning inom det specialpedagogiska området.Utbildningsradion uppmuntras att göra ett nytt podd-avsnitt med förtydligande och klargörande av fakta när det gäller betygskriterier och stamning där den stammande elevens perspektiv tas. Stamningsförbundet bidrar gärna med synpunkter som kan vara en hjälp vid utformningen av fortbildning inom SPSM och diskussioner kring tolkning av Skolverkets kunskapsmål.

Med vänliga hälsningar,

Stamningsförbundet
Stockholm, 2020-03-05

(Skrivelsen finns även som pdf för delning.)