Nordiska / Nordic 2021 ONLINE

Bara en månad kvar, så boka din gratisbiljett nu!
Just one month left, so book your free ticket now!


På grund av den fortlöpande pandemin och det osäkra resläget kan vi tyvärr inte erbjuda en underbar vistelse i vackra Stockholm, inte heller våra planerade kulturella workshops, sightseeing och underhållning. Men vi erbjuder två fantastiska föreläsningar och en filmvisning.
Då årets Nordiska seminariet blir ONLINE!!! Read more

Due to the ongoing pandemic and the uncertainties on travelling, we cannot offer you a wonderful stay in our beautiful Stockholm, nor our planned cultural workshops, sightseeing and entertainment. But we offer two fantastic presentations and a movie screening.
As this year’s Nordic seminar will be ONLINE!!! Read more



Arvsfondsprojekt ”Talet som ett digitalt verktyg”

Vi berättade tidigare att förbundet har ansökt om ett Arvsfondsprojekt ”Talet som ett digitalt verktyg”. Vi är väldigt glada över att kunna berätta att projektet har beviljats!

Vi kommer nu att prata ihop oss med våra samarbetspartners så att vi kan starta arbetet under hösten. Vi kommer att rapportera om projektet allt eftersom på denna sida.

Är du en person som stammar eller logoped och är intresserad av att ingå i referensgruppen, kontakta oss på info@stamning.se, så berättar vi mer.

Läger

Stamningsförbundets läger för barn och unga är enormt uppskattade mötesplatser. Där barn får leka med andra stammande barn och unga utan krav på talet, föräldrarna får kunskap kring stamning och diskuterar frågor kring barnet med behandlare och andra föräldrar i samma situation, och där unga får dela sina upplevelser och peppa varandra tillsammans med likasinnade.

Trots det osäkra läget vågar vi ändå planera för kommande läger, så ta en titt på våra lägersidor: barnläger, familjeläger och Härnösandsveckan och anmäl er idag.

Broschyr på somaliska

Stamningsförbundets populära informationsbroschyr Stamning hos förskolebarn finns nu översatt till somaliska.

Då efterfrågan på informationsmaterial på i synnerhet somaliska och arabiska har visat sig vara stor, vill förbundet tillgodose detta behov i möjligaste mån. Därför har vi låtit översätta och trycka upp Stamning hos förskolebarn, med plan på fler översättningar under detta år.

Stamning hos förskolebarn (Shigshigga carruurta xannaanada) är en omfattande broschyr som riktar sig till dig som kommer i kontakt med förskolebarn som stammar. Här får du information om stamning samt praktiska tips som du kan ha nytta av. Broschyren är skriven av logopederna Marie Hasselberg Garsten, Cecilia Lundström och Alexandra Carlstrand. Översättningen är gjord av Ida Gure. Översättningen finansierades av Ingvar Nordgrens Fond.

Kostnaden är 15 kr styck om du beställer 1-10 exemplar, och 10 kr styck om du beställer fler än 10 exemplar. Porto tillkommer. Beställningen görs via vårt beställningsformulär på hemsidan. Den kan även laddas ner kostnadsfritt via samma länk.

Stamningsfika online

”Stamningsfika”, online-träffpunkten för alla som vill prata stamning och allt däromkring, fortsätter i vår.


ZOOM-FIKA FÖR BARN
Lördagen (OBS dag!) den 29 maj
anordnar Stamningsförbundet en träff på Zoom till alla barn som stammar (pappa och mamma får också vara med).
Moderator är barn- och föräldraansvarig Kim Lindbom Carlsson.
Vi startar klockan 10.00 och håller på till 11.00 (är det roligt, så lägger vi in flera tillfällen). Vi pratar, gör lekar, berättar roliga historier och kanske visar bilder från tidigare läger. Om du har en fin teckning, ett gulligt husdjur eller kanske en fin sång eller dans så får du gärna visa det.
Anmäl intresse att delta så får du ett mail med Zoom-länken i. För att anmäla intresse skicka ett mail (och barnets ålder) till info@stamning.se eller skicka ett pm i våra sociala medier. OBS, vi släpper bara in de som föranmält sig för att säkerställa barnens trygghet. Plocka fram lite fika så ses vi i zoomrummet!


Är du ändå inte övertygad om hur roligt vi har, så har vi frågat några som deltagit vad de tycker om dessa ”zoomfikor” för barn och ställde fyra frågor:

1. Ni har varit med på barnzoom tyckte ni det var kul? 
2. Vad var roligast?
3. Är det viktigt att ha kontakt med andra barn/föräldrar?
4. Vill du vara med på flera zoom?


Flicka 13 år:  
1. Ja det var kul, det var bra att det var begränsat antal deltagare (barn) då detta gjorde att alla kom till tals.
2. Alla lekar och att man fick träffa andra barn.
3. Självklart, det är väldigt viktigt och det ger mycket att få träffa andra som stammar och även föräldrar.
4. Självklart! Hoppas det blir snart igen.


Pojke 11 år:
1. Ja vi  tycker det  var väldigt roligt. Bra att kunna träffas såhär, när man inte kn ses i verkliga livet just nu. 
2. Lekarna och att man fick små presenter hemskickade från tävlingarna. Mamma och jag gick igenom frågorna tillsammans.
3. Man känner sig starkare och känner sig inte ensam. Ibland träffar man oförstående människor i livet. 
4. Ja vill gärna var med flera gånger. Mycket smidigt. 


Förälder:
1. Det var jättekul med zoom, det var andra gången han fick prata med andra som stammar och han har slappnar av mer sen dess och är rätt stolt över sin stamning nu. 
2. Vår son tyckte allt var kul, särskilt frågestunden med poängsamlandet. 
4. Vi hoppas absolut på fler zoom.


Förälder:
Vi hoppade på zoomen lite spontant efter att vi sätt den annonseras på Instagram. Jag trycker att tajmingen från er sida var riktigt bra med tanke på att det är svårt att aktivera
och roa de yngre i dessa tider under loven. 

Dottern tyckte det var ett kul avbräck och en viktig faktor var att deltagarna var i hyfsat samma ålder, det var lite farhågor innan att det bara skulle vara ”småbarn” med.  Särskilt lyckat att det var en tjej till i likande ålder med.
 
Som förälder så vill jag sträva efter att dottern får möjligheten att träffa andra som stammar och på sikt kan bygga sitt egna nätverk med vänner. De möjligheter som de lokala logopederna erbjudit har inte riktigt funkat för oss så därför känns detta som ett intressant spår att testa, och vi deltar gärna på fler tillfällen. 
 
Vi har väl inte direkt någon aktiv kontakt med andra föräldrar till stammande barn.  

Det var en bra nivå på aktiviteterna och även längden på mötet. Jag har en känsla av att det intressantaste var att möta och höra de andra deltagarna.


Är du osäker över hur Zoom fungerar, hör av dig till oss, så vägleder vi dig.

Hoppas vi ses snart! 🙂 

Av: Kim Lindbom Carlsson
Barn- och föräldraansvarig



Vad är ”stamningsfika” eller ”zoomfika”? En trevlig stund där du träffar andra som stammar eller som har anknytning till stamning. Du anmäler dig, får en länk och är med på en stund av avkoppling, samtal och kanske en och annan föreläsning, lek eller talträning. Till våren vill vi planera nya tillfällen att träffas via videochatten Zoom. Zoom är en av flera verktyg för videokonferenser där man kan se och prata med varandra online.

Det är mycket enkelt att använda Zoom och det enda du behöver är en smartphone, en surfplatta eller en laptop. Du kan även ringa in med telefonen ifall du inte har något av dessa. Att kunna Zoom gör även att du kan delta i andra videokonferenser, föreläsningar, kurser, museevisningar, reseberättelser, symöten, familjeträffar, och mycket, mycket annat. Videokonferenser har kommit för att stanna, även efter pandemin, så var med i det digitala rummet, det pandemi-säkraste sättet att träffa likasinnade. Känner du sig osäker inför Zoom, kontakta oss i god tid innan Zoom träffarna, så vägleder vi dig.

Vi tänker också ha olika tema-fikor. Det kan vara olika målgrupper, t ex kvinnor som stammar, ungdomar, seniorer, men även olika teman, som t ex stamning i arbete, stamning och relationer, m fl. Vad vill du prata om? Hör av dig till webmaster@stamning.se med dina önskemål.

Hoppas vi syns på Zoom.

Förbundsmöte 2021

Eftersom Coronapandemin fortfarande inte är över har förbundsstyrelsen beslutat att liksom förra året hålla förbundsmötet digitalt via Zoom. Det är svårt att sia om hur smittläget ser ut i april, så det känns tryggast att ta det säkra före det osäkra.

Mötet kommer att äga rum lördagen 10 april med start kl. 14.15.

Detta är naturligtvis tråkigt, då vi väl alla hade hoppats på att kunna ses fysiskt igen efter ett år av social distansering. Men vi får hoppas att restriktionerna lyfter inom de närmaste månaderna så att någon form av medlemsmöte kan bli möjligt senare i år istället. Lyckligtvis gick det senaste förbundsmötet via Zoom smidigt och nu när vi har övat oss på videoplattformen under hela det gångna året lär det gå ännu bättre.

Kallelse till förbundsmötet utgår till lokalföreningarna senast en månad innan mötet.

Schema:

  • 13.40 Mötesrummet på Zoom öppnar och du har chansen att testa tekniken och småprata lite innan det drar igång.
  • 14.00 Monika Ekdahl ger en kort presentation av sitt examensarbete om stamning.
  • 14.15 Förbundsmötet startar.


Valberedningen söker

Inför 2021 års förbundsmöte önskar valberedningen få in förslag på kandidater till följande poster: ordförande (väljs på två år), (kassör valdes på två år förra året), fem ordinarie ledamöter (väljs på ett år), tre suppleanter (väljs på ett år), två internrevisorer (väljs på ett år) samt en internrevisorsuppleant (väljs på ett år).

Erfarenhet från styrelsearbete i någon stamningsförening är meriterande eftersom man då är bekant med stamningsrörelsen. Annat styrelsearbete är givetvis också meriterande, samt övrig erfarenhet från ideell sektor. En förbundsstyrelse behöver ha personer med olika typer av kompetenser, arbetslivserfarenheter och/eller utbildningar som kan främja en fortsatt utveckling av vårt riksförbund.

Valberedningen önskar få in förslag och nomineringar så snart som möjligt. Vet du någon som platsar till en post som förtroendevald, tveka inte och fråga personen eller föreslå personen till oss.

Valberedningen vill ha
• För och efternamn på personen, samt mobilnummer (gärna även epost)
• Vilken förening är personen med i
• Hur känner ni personen.
• Vad ni tror personen skulle platsa till.

Valberedningen tackar för ert engagemang och med vänliga hälsningar,

Peter Peter_J20@hotmail.com Tel: 0730419559
Kaj Kaj.e.persson@gmail.com Tel: 0705143921

(Årets förtroendevalda finns här.)

Uttalande inför den internationella stamningsdagen 22 oktober 2020

Stamning – en funktionsnedsättning som behöver synliggöras

Det har väl inte undgått någon att före detta vice president Joe Biden ställer upp för demokraterna i presidentvalet i USA i år.

Biden har länge försökt dölja sin stamning och använder sig av olika strategier för att inte stamma, såsom att byta ut ord, pauser, munrörelser mm. Under den pågående presidentdebatten blir Biden offentligt hånad för sin stamning.  Det känns ofattbart att man fortfarande ska behöva dölja sin funktionsnedsättning för att inte bli utsatt för hån och Stuttering Foundation of America har reagerat starkt.
https://www.stutteringhelp.org/blog/fact-checking-new-york-times-about-stuttering

Att dölja sin stamning är tyvärr fortfarande mer norm än undantag, inte minst bland elever. Och en studie visar att flickor döljer sin stamning i högre grad än pojkar.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/stammare-undersoks
https://www.ds.se/jobba-hos-oss/mot-oss/ar-stamning-mer-dolt-hos-flickor/

Skollagen skyddar elever med särskilda behov genom att ställa krav på anpassningar, men om pedagoger saknar denna kunskap kan eleven som stammar få sämre förutsättningar i skolan än elever som inte stammar. Betyget kan bli påverkat men också möjligheterna till social- och kunskapsmässig utveckling. Olika studier visar att elever önskar bättre förståelse i skolan, samtidigt som pedagoger önskar mer kunskap. En studie visar att åtta av tio elever som stammar har blivit mobbade eller retade på grund av stamningen.
https://stamning.se/stamning-i-skolan-elevers-och-pedagogers-erfarenheter/

En annan studie påvisar behovet av att olika berörda grupper, t ex Stamningsförbundet, SPSM, Skolverket och Logopedförbundet tar ett gemensamt grepp för att öka kunskapen om stamning som en funktionsnedsättning och dess påverkan på elevernas förutsättningar i skolan. Eleverna beskriver att stamningen påverkar dem i skolan. De vill att alla i omgivningen ska ha kunskap om stamning men de kan ha svårt att veta hur man ska prata om det och initiativet kan behöva komma från en vuxen. Inom ramen för sin profession ser pedagogerna behov av ökad kunskap om stamning och det framkommer även en rädsla för att ”problematisera” om man tar upp ämnet, vilket kan göra att de drar sig för det och att samtalet inte blir av. Insatser görs för elever med språkstörningar, men för elever med talflytstörningar är insatser närapå obefintliga.
https://stamning.se/forbattrad-samverkan-mellan-logopedverksamheten-och-skolan-for-elever-som-stammar/

Att inte skämmas för sin stamning, att kunna delta i skolan och arbetslivet på lika villkor, är demokratiska rättigheter som kan främjas genom kunskap. Därför yrkar Stamningsförbundet att varje skola har material om stamning, att kunskap om stamning ingår i lärarutbildningen samt att medel frigörs för utökad forskning kring stamning. 

Stamningsförbundet 
20 oktober 2020

Uppmärksamma den internationella stamningsdagen 22 oktober
www.stamning.se

ISAD2020 logo

Krav på ”flytande tal” hindrar elever med stamning att nå höga betyg

Till Utbildningsdepartementet
Anna Ekström, Utbildningsminister

För kännedom:
Statens skolverk/Skolverket
Specialpedagogiska myndigheten, SPSM
Utbildningsradion, UR

Krav på flytande tal gör det svårt för elever som stammar att nå höga betyg och kan dessutom bidra till ökad stamning

– regeringens uppdrag av fortbildning inom specialpedagogiskt område borde omfatta även stamning

Stamningsförbundet är kritiska till den kunskap och syn på stamning som förmedlas i podden ”Ring lärarcoachen” från Utbildningsradion, UR, publicerad 2019-10-24. UR är ett Public Service-bolag som genom samarbete med staten sänder program på Svensk Television, SVT och Sveriges Radio, SR, med syfte att bidra till utbildning och kunskap till allmänheten, i det här fallet lärare.

Poddavsnittet, ”PYS och stamning”, handlar om hur undantagsbestämmelsen, PYS, kan användas vid betygsättning av en elev som stammar. En högstadielärare ringer in och pratar med en lärarcoach och en betygsexpert i form av en tidigare anställd på Skolverket. Läraren beskriver att en elev i hennes klass hindras av sin stamning och inte når målen för högre betyg i de muntliga presentationerna i svenska-ämnet. Eleven har E-betyg och man diskuterar om det är möjligt att använda undantagsbestämmelsen och ”pysa” för C-betyg? Kunskapsmålet för högre betyg är ”inspirerande och flytande tal” vid muntlig presentation vilket för eleven i fråga bedöms som omöjligt att uppnå på grund av sin stamning. Samtalet kommer att handla om hur betygskriterierna ska tolkas och om man kan bortse från kunskapsmålet i delar eller i sin helhet.

Stamningsförbundet ifrågasätter starkt hur man förhåller sig till betygskriterierna och beskrivet kunskapsmål, och hur ”flytande tal” tolkas. Flytande tal kan inte bokstavligt betyda ”fritt från stamning”. Att en elev som stammar inte kan hålla ett inspirerade tal trots sin stamning är ett tankefel och uttryck för en begränsad syn på vad muntlig presentation omfattar. Vid muntliga presentationer måste man göra skillnad på oflyt pga bristande ämneskunskaper, språklig planering, svårigheter att finna ord/nedsatt ordförråd etc och stamning.

Vid stamning vet vad man vill säga men får inte fram det. Även om man stammar kan man ha ett visst flyt i sitt berättande och absolut vara en engagerad och inspirerande talare. Muntlig presentation är så mycket mer än att tala flytande. Otaliga exempel finns på t ex lärare som talar flytande men inte så inspirerande. Att använda talteknik i en bedömningssituation kanske skulle göra att talet blir flytande men att en stor del av elevens fokus och energi skulle behöva läggas på själva taltekniken med risk för att spontanitet och närvaro i presentationen går förlorad. Risken är att det blir flyt på bekostnad av det som skulle kunna inspirera.

Att talet förväntas vara helt flytande är att ställa alltför höga krav på en person som stammar. Kravet på talflyt kan dessutom bidra till oro inför att börja stamma, muskelspänningar och kamp vilket istället ofta bidrar till ökad stamning.  Talflyt kan inte heller inte vara ett utvecklingsmål att sträva mot. Målet för en skolelev i stamningsbehandling hos logoped är heller sällan att uppnå helt flytande tal utan att ofta våga stamma och vara delaktig och aktiv i skolarbetet.

Genom att istället sänka kravet på talflyt kan eleven fokusera på innehållet och andra faktorer som kan vara av vikt för framgång vid en muntlig presentation. Lärarens målsättning kan ju aldrig vara att få eleven att prata flytande! Då har läraren förhindrat eleven att långsiktigt utvecklas i muntlig presentation för att den inte är stamningsfri. Genom stöd och anpassningar bör man istället underlätta för eleven som stammar. Att erbjuda möjligheten att göra muntliga presentationer i mindre grupp eller med personer man känner sig trygg med, som man vet inte skrattar när man stammar eller som inte avbryter när man gör det, gör stor skillnad för den som stammar. Förlängd tid, att man vet om att det finns tillräckligt med tid avsatt så att man inte behöver känna sig stressad att prata fortare än vad talsystemet mäktar med och att det finns tilltagen tidsmarginal för att kunna stamma. Att filma presentationer i förväg kan vara anpassning som passar vissa. Men utan kravet på att det för den skull ska vara stamningsfritt tal som ska uppnås.

Skollagen (2011:876) är också tydlig att, om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K3. Även Skolverket nämner att man har rätt att pysa vid direkta hinder, där ett direkt hinder innebär att det är omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett i vilka former och hur mycket särskilt stöd som ges, https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/undantagsbestammelsen-vid-betygssattning

Mot bakgrund av att undantagsbestämmelsen inte går att använda vad gäller hela talförmågan om eleven stammar så mycket att den inte får fram något alls trots att man gjort anpassningar och stöttat, kan man tänka sig att vissa kan vara hjälpta av tekniska hjälpmedel så som DAF/FAF eller motsvarande. Dom kan vara en hjälp för vissa att kunna prata alls eller med ökat talflyt vid muntliga presentationer, analogt med talsyntes vid högläsning för den som har dyslexi. Sammantaget behöver läraren diskutera direkt med eleven själv om stöd, anpassningar och eventuella tekniska hjälpmedel och låta eleven bidra till problemlösning hur kunskapsmålen ska tränas och uppnås. ”

Den sakkunnige i podden avslutar sedan diskussionen med att nämna att hon sett en dokumentär där ungdomar som stammar kan hålla ett anförande utan att stamma en enda gång efter att ha gått en kort utbildning och tipsar inringande lärare om att förmedla den målbilden som inspiration till eleven ifråga. Dessförinnan har stamningen kopplats till hinder av social karaktär eftersom eleven tidigare inte har pratat alls eller stammat så fort det blir en bedömningssituation. Det är lätt att få intrycket av podden att stamningen försvinner för att man under en begränsad tid kan erhålla talflyt med en viss talteknik eller att det sociala skulle vara det primära hindret för eleven när den undviker att prata inför klassen.

Stamningsförbundet vill förtydliga att stamning inte orsakas av sociala omständigheter utan av neurobiologiska. Man föds med en skörhet i systemet som styr talet men en mängd faktorer anses kunna påverka hur stamningen utvecklas och manifesteras. Att inte alltid kunna förutspå hur talet flyter på, att plötsligt tappa kontrollen gör att man lätt blir osäker och vidtar säkerhetsåtgärder som tyvärr ibland är kontraproduktiva. Rätt bemötande gör att man ändå vågar prata, med eller utan stamning. Utan bokstavlig tolkning av vad flytande tal innebär skulle många elever som stammar få mer rättvisa betyg, visa vad de faktiskt kan, men framför allt våga prata och ta plats i skola och samhälle.

Podden sätter fingret på behovet av att Specialpedagogiska myndigheten, SPSM behöver inkludera stamning i sitt uppdrag men också uppdatera sina kunskaper om stamning för att på riktigt kunna vara ett stöd för pedagoger och därmed elever som stammar. Elever som stammar behöver ges pedagogiska förutsättningar för att utvecklas i muntlig presentation, att göra sin röst hörd, med eller utan stamning.  Skolan måste ges rätt information om stamningens orsak och verkan för att inte medverka till att tysta elever som stammar genom sina krav på flytande tal. Istället bör skolan anpassa sig efter barnens förutsättningar och behov. En skola som bidrar till att vidmakthålla stamningen som ett problem är ett stort problem för de skolelever som stammar.

Från och med den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Detta innebär att beslutsfattare och tjänstemän måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än tidigare då barnkonventionen ensam kan läggas till grund för beslut i myndigheters mål och ärenden. Barnkonventionen visar tydligt att barn är egna individer med egna rättigheter som måste respekteras av alla vuxna runtomkring dem. Av barnkonventionen framgår bland annat att alla barn har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras (art. 2).

Stamningsförbundet föreslår att regeringen förvissar sig om att Skolverket nyanserar sina kunskapsmål vad gäller flytande tal och att SPSM inkluderar stamning i sin utbildningssatsning inom det specialpedagogiska området.Utbildningsradion uppmuntras att göra ett nytt podd-avsnitt med förtydligande och klargörande av fakta när det gäller betygskriterier och stamning där den stammande elevens perspektiv tas. Stamningsförbundet bidrar gärna med synpunkter som kan vara en hjälp vid utformningen av fortbildning inom SPSM och diskussioner kring tolkning av Skolverkets kunskapsmål.

Med vänliga hälsningar,

Stamningsförbundet
Stockholm, 2020-03-05

(Skrivelsen finns även som pdf för delning.)