Uttalande inför den internationella stamningsdagen 22 oktober 2020

Stamning – en funktionsnedsättning som behöver synliggöras

Det har väl inte undgått någon att före detta vice president Joe Biden ställer upp för demokraterna i presidentvalet i USA i år.

Biden har länge försökt dölja sin stamning och använder sig av olika strategier för att inte stamma, såsom att byta ut ord, pauser, munrörelser mm. Under den pågående presidentdebatten blir Biden offentligt hånad för sin stamning.  Det känns ofattbart att man fortfarande ska behöva dölja sin funktionsnedsättning för att inte bli utsatt för hån och Stuttering Foundation of America har reagerat starkt.
https://www.stutteringhelp.org/blog/fact-checking-new-york-times-about-stuttering

Att dölja sin stamning är tyvärr fortfarande mer norm än undantag, inte minst bland elever. Och en studie visar att flickor döljer sin stamning i högre grad än pojkar.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/stammare-undersoks
https://www.ds.se/jobba-hos-oss/mot-oss/ar-stamning-mer-dolt-hos-flickor/

Skollagen skyddar elever med särskilda behov genom att ställa krav på anpassningar, men om pedagoger saknar denna kunskap kan eleven som stammar få sämre förutsättningar i skolan än elever som inte stammar. Betyget kan bli påverkat men också möjligheterna till social- och kunskapsmässig utveckling. Olika studier visar att elever önskar bättre förståelse i skolan, samtidigt som pedagoger önskar mer kunskap. En studie visar att åtta av tio elever som stammar har blivit mobbade eller retade på grund av stamningen.
https://stamning.se/stamning-i-skolan-elevers-och-pedagogers-erfarenheter/

En annan studie påvisar behovet av att olika berörda grupper, t ex Stamningsförbundet, SPSM, Skolverket och Logopedförbundet tar ett gemensamt grepp för att öka kunskapen om stamning som en funktionsnedsättning och dess påverkan på elevernas förutsättningar i skolan. Eleverna beskriver att stamningen påverkar dem i skolan. De vill att alla i omgivningen ska ha kunskap om stamning men de kan ha svårt att veta hur man ska prata om det och initiativet kan behöva komma från en vuxen. Inom ramen för sin profession ser pedagogerna behov av ökad kunskap om stamning och det framkommer även en rädsla för att ”problematisera” om man tar upp ämnet, vilket kan göra att de drar sig för det och att samtalet inte blir av. Insatser görs för elever med språkstörningar, men för elever med talflytstörningar är insatser närapå obefintliga.
https://stamning.se/forbattrad-samverkan-mellan-logopedverksamheten-och-skolan-for-elever-som-stammar/

Att inte skämmas för sin stamning, att kunna delta i skolan och arbetslivet på lika villkor, är demokratiska rättigheter som kan främjas genom kunskap. Därför yrkar Stamningsförbundet att varje skola har material om stamning, att kunskap om stamning ingår i lärarutbildningen samt att medel frigörs för utökad forskning kring stamning. 

Stamningsförbundet 
20 oktober 2020

Uppmärksamma den internationella stamningsdagen 22 oktober
www.stamning.se

ISAD2020 logo

Det är mycket nu, så var med när det händer!

Världen runt pågår aktiviteter på och omkring den internationella stamningsdagen 22 oktober. Så även i Sverige. Och då pandemin fortfarande är runtomkring oss sker aktiviteterna online, så att alla kan ta del av dessa. Naturligtvis kostnadsfria.

22 oktober kl 11-12: Ta fram en kopp kaffe och prata stamning med oss över en online stamningsfika.

22 oktober kl 17-19: Vi har fått äran att visa denna kritikerrosade dokumentärfilmen. Inte nog med det: vi har med oss regissören! Mer information och anmälan finns här.

24 oktober kl 10-16: Skaraborgs stamningsförening har bjudit in två av landets stamningslogopeder att föreläsa, och bjuder in alla som vill att koppla upp sig. OBS anmälningstiden att delta online är förlängd till 23 oktober. Maila föreningen med dina kontaktuppgifter för att få länken.

Kreativa barn

Föräldra- barn ansvarig Kim Lindbom Carlsson har utlyst två tävlingar inför den internationella stamningsdagen (se Nyhetsbladet oktober 2020) och den första teckningen har kommit in. 🙂 Har du svar på den kluriga frågan, eller har du en teckning, dikt, video eller liknande som vi får visa inför den internationella stamningsdagen 22 oktober, skicka in den till boingecarlsson@telia.com.

Tack Elias för din fina teckning och era kloka ord! ”Min kompis sa ‘Jag har dyslexi och du stammar, men vi är bra ändå!'”

För det är precis så det är. 🙂

Stamningsfika online

”Stamningsfika”, online-träffpunkten för alla som vill prata stamning och allt däromkring, fortsätter i höst, men nu med olika teman.

Först ut är en Zoom-träff för föräldrar (och andra anhöriga) till barn som stammar lördagen den 10 oktober kl 11.30. Vi pratar om barnen, skolan, fritid, behandling, och annat som berör det stammande barnet och dig som anhörig. Moderator är Kim Lindbom Carlsson, barn- och föräldraansvarig.

Därnäst blir en stamningsfika för alla på den internationella stamningsdagen den 22 oktober kl 11, där vi pratar stamning, stamningsdagen, synen på stamning, känslorna kring stamning och allt annat som du vill prata om. 

Vill du delta, skicka ett mail till info@stamning.se eller kansliet@stamning.se, så får du länken. Du kan även kontakta oss ifall du behöver hjälp att komma igång med Zoom.

Flera påtänkta teman är ungdomar, seniorer, kvinnor/män, eller varför inte HBTQ, en träff för barn eller en panel för lärare? Är det ett särskilt tema du vill att vi ska ta upp, hör av dig till info@stamning.se

Det planeras även ett ordförandemöte online för att helt enkelt kunna träffas socialt och bolla olika frågor. Mer om detta kommer till din lokalförening.

Och sist men inte minst en internationell filmvisning!

Hoppas vi syns på Zoom.

”When I stutter”, live filmscreening 22 oktober

(In English below)

Då Stamningsförbundet fick skjuta fram det nordiska stamningsseminariet till 2021 och vi inte kan ha öppet hus på den internationella stamningsdagen på grund av covid-19, har vi valt att uppmärksamma denna viktiga dag med ett enastående online evenemang!

Vi har fått den äran att få visa den fantastiska kritikerrosade och prisbelönade dokumentärfilmen When I Stutter. Inte nog med det: den amerikanska regissören John Gomez är med oss LIVE! Han kommer att berätta om filmen och ni får chansen att se den och ställa frågor efteråt.

Dokumentärfilmen följer olika personer som stammar och visar vilket inflytande stamning och stamningsbehandling har på var och en. De flesta personerna i filmen har idag en mycket framstående roll inom stamningsvärlden.

Fira den internationella stamningsdagen med oss genom att se denna gripande dokumentären som inte kommer att låta dig oberörd och kan förändra din syn på stamning för alltid. (OBS på engelska.)

Registreringslänk

As the Swedish Stuttering Association had to postpone the Nordic Stuttering Seminar until 2021 and we can not have an Open House on the International Stuttering Awareness Day due to covid-19, we have chosen to celebrate this important day with an outstanding online event!

We have honor of showing a live screen of the fantastic award-winning documentary When I Stutter. Not just that: the American director John Gomez is with us LIVE! He will tell you about the film and you will have the chance to watch it and ask questions afterwards.

The documentary follows different people who stutter and shows what influence stuttering and stuttering treatment has on each of them. Most of the characters in the film today have a very prominent role in the stuttering world.

Celebrate the International Stuttering Awareness Day with us by watching this moving documentary that will not leave you indifferent. (NOTE in English.)

Registration link.

“Stuttering can have a profound emotional impact on one’s life. In making WHEN I STUTTER, I was astounded by the honesty and candor with which the interviewees express themselves. From the depths of hopelessness to the heights of redemption, these stories will change how you view stuttering. – John Gomez – Director, WHEN I STUTTER”

Nordiska / Nordic 2020-2021

FRAMFLYTTAD TILL 2021 / POSTPONED UNTIL 2021

På grund av Covid-19 är vi tyvärr tvungna att ställa in årets Nordiska stamningsseminarium. 😦 Men sörj inte, för vi byter bara datum till 3-5 september 2021. 🙂

För er som redan har betalat avgiften: skicka in dina bankuppgifter (svenskar behöver uppge bank och kontonummer, övriga behöver uppge kontonummer, IBAN/Swift, samt ert namn och adress) till kansliet@stamning.se, så betalar vi tillbaka avgiften.

Eventuella övriga kostnader kan vi tyvärr inte ersätta.

HOPPAS VI SES PÅ NORDISKA2021!


Unfortunately, due to Covid-19, we have to cancel this year’s Nordic stuttering seminar. 😦 But don’t worry, we only change the date to September 3-5, 2021. 🙂

For those who have already paid the fee: please send your bank details to kansliet@stamning.se by providing account number, IBAN / Swift, and your name and address, and we will refund the fee.
Unfortunately, we cannot reimburse any other costs.

HOPE TO SEE YOU AT NORDIC2021!


I år är det Stamningsförbundets tur att vara värd för det nordiska stamningsseminariet och det blir 3-5 september 2021 på hotell Scandic Ariadne i Stockholm och vi hoppas fortfarande att kunna genomföra detta arrangemang i dessa ovissa coronatider.

Programmet kommer att innehålla en blandning av föreläsningar med Dr Per Alm (om hjärnforskning), Ineke Samson (om stamning hos kvinnor) och Andrea Stéen (Projektprata), workshops, och kulturella och sociala aktiviteter.

stamning.se/nordic2020 kommer vi att publicera senaste nytt kring planeringen, men boka in helgen redan nu. 🙂

Krav på ”flytande tal” hindrar elever med stamning att nå höga betyg

Till Utbildningsdepartementet
Anna Ekström, Utbildningsminister

För kännedom:
Statens skolverk/Skolverket
Specialpedagogiska myndigheten, SPSM
Utbildningsradion, UR

Krav på flytande tal gör det svårt för elever som stammar att nå höga betyg och kan dessutom bidra till ökad stamning

– regeringens uppdrag av fortbildning inom specialpedagogiskt område borde omfatta även stamning

Stamningsförbundet är kritiska till den kunskap och syn på stamning som förmedlas i podden ”Ring lärarcoachen” från Utbildningsradion, UR, publicerad 2019-10-24. UR är ett Public Service-bolag som genom samarbete med staten sänder program på Svensk Television, SVT och Sveriges Radio, SR, med syfte att bidra till utbildning och kunskap till allmänheten, i det här fallet lärare.

Poddavsnittet, ”PYS och stamning”, handlar om hur undantagsbestämmelsen, PYS, kan användas vid betygsättning av en elev som stammar. En högstadielärare ringer in och pratar med en lärarcoach och en betygsexpert i form av en tidigare anställd på Skolverket. Läraren beskriver att en elev i hennes klass hindras av sin stamning och inte når målen för högre betyg i de muntliga presentationerna i svenska-ämnet. Eleven har E-betyg och man diskuterar om det är möjligt att använda undantagsbestämmelsen och ”pysa” för C-betyg? Kunskapsmålet för högre betyg är ”inspirerande och flytande tal” vid muntlig presentation vilket för eleven i fråga bedöms som omöjligt att uppnå på grund av sin stamning. Samtalet kommer att handla om hur betygskriterierna ska tolkas och om man kan bortse från kunskapsmålet i delar eller i sin helhet.

Stamningsförbundet ifrågasätter starkt hur man förhåller sig till betygskriterierna och beskrivet kunskapsmål, och hur ”flytande tal” tolkas. Flytande tal kan inte bokstavligt betyda ”fritt från stamning”. Att en elev som stammar inte kan hålla ett inspirerade tal trots sin stamning är ett tankefel och uttryck för en begränsad syn på vad muntlig presentation omfattar. Vid muntliga presentationer måste man göra skillnad på oflyt pga bristande ämneskunskaper, språklig planering, svårigheter att finna ord/nedsatt ordförråd etc och stamning.

Vid stamning vet vad man vill säga men får inte fram det. Även om man stammar kan man ha ett visst flyt i sitt berättande och absolut vara en engagerad och inspirerande talare. Muntlig presentation är så mycket mer än att tala flytande. Otaliga exempel finns på t ex lärare som talar flytande men inte så inspirerande. Att använda talteknik i en bedömningssituation kanske skulle göra att talet blir flytande men att en stor del av elevens fokus och energi skulle behöva läggas på själva taltekniken med risk för att spontanitet och närvaro i presentationen går förlorad. Risken är att det blir flyt på bekostnad av det som skulle kunna inspirera.

Att talet förväntas vara helt flytande är att ställa alltför höga krav på en person som stammar. Kravet på talflyt kan dessutom bidra till oro inför att börja stamma, muskelspänningar och kamp vilket istället ofta bidrar till ökad stamning.  Talflyt kan inte heller inte vara ett utvecklingsmål att sträva mot. Målet för en skolelev i stamningsbehandling hos logoped är heller sällan att uppnå helt flytande tal utan att ofta våga stamma och vara delaktig och aktiv i skolarbetet.

Genom att istället sänka kravet på talflyt kan eleven fokusera på innehållet och andra faktorer som kan vara av vikt för framgång vid en muntlig presentation. Lärarens målsättning kan ju aldrig vara att få eleven att prata flytande! Då har läraren förhindrat eleven att långsiktigt utvecklas i muntlig presentation för att den inte är stamningsfri. Genom stöd och anpassningar bör man istället underlätta för eleven som stammar. Att erbjuda möjligheten att göra muntliga presentationer i mindre grupp eller med personer man känner sig trygg med, som man vet inte skrattar när man stammar eller som inte avbryter när man gör det, gör stor skillnad för den som stammar. Förlängd tid, att man vet om att det finns tillräckligt med tid avsatt så att man inte behöver känna sig stressad att prata fortare än vad talsystemet mäktar med och att det finns tilltagen tidsmarginal för att kunna stamma. Att filma presentationer i förväg kan vara anpassning som passar vissa. Men utan kravet på att det för den skull ska vara stamningsfritt tal som ska uppnås.

Skollagen (2011:876) är också tydlig att, om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K3. Även Skolverket nämner att man har rätt att pysa vid direkta hinder, där ett direkt hinder innebär att det är omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett i vilka former och hur mycket särskilt stöd som ges, https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/undantagsbestammelsen-vid-betygssattning

Mot bakgrund av att undantagsbestämmelsen inte går att använda vad gäller hela talförmågan om eleven stammar så mycket att den inte får fram något alls trots att man gjort anpassningar och stöttat, kan man tänka sig att vissa kan vara hjälpta av tekniska hjälpmedel så som DAF/FAF eller motsvarande. Dom kan vara en hjälp för vissa att kunna prata alls eller med ökat talflyt vid muntliga presentationer, analogt med talsyntes vid högläsning för den som har dyslexi. Sammantaget behöver läraren diskutera direkt med eleven själv om stöd, anpassningar och eventuella tekniska hjälpmedel och låta eleven bidra till problemlösning hur kunskapsmålen ska tränas och uppnås. ”

Den sakkunnige i podden avslutar sedan diskussionen med att nämna att hon sett en dokumentär där ungdomar som stammar kan hålla ett anförande utan att stamma en enda gång efter att ha gått en kort utbildning och tipsar inringande lärare om att förmedla den målbilden som inspiration till eleven ifråga. Dessförinnan har stamningen kopplats till hinder av social karaktär eftersom eleven tidigare inte har pratat alls eller stammat så fort det blir en bedömningssituation. Det är lätt att få intrycket av podden att stamningen försvinner för att man under en begränsad tid kan erhålla talflyt med en viss talteknik eller att det sociala skulle vara det primära hindret för eleven när den undviker att prata inför klassen.

Stamningsförbundet vill förtydliga att stamning inte orsakas av sociala omständigheter utan av neurobiologiska. Man föds med en skörhet i systemet som styr talet men en mängd faktorer anses kunna påverka hur stamningen utvecklas och manifesteras. Att inte alltid kunna förutspå hur talet flyter på, att plötsligt tappa kontrollen gör att man lätt blir osäker och vidtar säkerhetsåtgärder som tyvärr ibland är kontraproduktiva. Rätt bemötande gör att man ändå vågar prata, med eller utan stamning. Utan bokstavlig tolkning av vad flytande tal innebär skulle många elever som stammar få mer rättvisa betyg, visa vad de faktiskt kan, men framför allt våga prata och ta plats i skola och samhälle.

Podden sätter fingret på behovet av att Specialpedagogiska myndigheten, SPSM behöver inkludera stamning i sitt uppdrag men också uppdatera sina kunskaper om stamning för att på riktigt kunna vara ett stöd för pedagoger och därmed elever som stammar. Elever som stammar behöver ges pedagogiska förutsättningar för att utvecklas i muntlig presentation, att göra sin röst hörd, med eller utan stamning.  Skolan måste ges rätt information om stamningens orsak och verkan för att inte medverka till att tysta elever som stammar genom sina krav på flytande tal. Istället bör skolan anpassa sig efter barnens förutsättningar och behov. En skola som bidrar till att vidmakthålla stamningen som ett problem är ett stort problem för de skolelever som stammar.

Från och med den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Detta innebär att beslutsfattare och tjänstemän måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än tidigare då barnkonventionen ensam kan läggas till grund för beslut i myndigheters mål och ärenden. Barnkonventionen visar tydligt att barn är egna individer med egna rättigheter som måste respekteras av alla vuxna runtomkring dem. Av barnkonventionen framgår bland annat att alla barn har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras (art. 2).

Stamningsförbundet föreslår att regeringen förvissar sig om att Skolverket nyanserar sina kunskapsmål vad gäller flytande tal och att SPSM inkluderar stamning i sin utbildningssatsning inom det specialpedagogiska området.Utbildningsradion uppmuntras att göra ett nytt podd-avsnitt med förtydligande och klargörande av fakta när det gäller betygskriterier och stamning där den stammande elevens perspektiv tas. Stamningsförbundet bidrar gärna med synpunkter som kan vara en hjälp vid utformningen av fortbildning inom SPSM och diskussioner kring tolkning av Skolverkets kunskapsmål.

Med vänliga hälsningar,

Stamningsförbundet
Stockholm, 2020-03-05

(Skrivelsen finns även som pdf för delning.)

Läger

Barnläger, familjeläger och Härnösandsveckan är enormt uppskattade mötesplatser, där barn får leka med andra stammande barn utan krav på talet, föräldrarna får kunskap kring stamning och diskuterar frågor kring barnet med behandlare och andra föräldrar i samma situation, och där unga får dela sina upplevelser och peppa varandra tillsammans med likasinnade.

Dock inte i 2021, då covid-19 tvingade oss tyvärr att ställa in alla läger. Men vi planerar redan inför nästa år, så håll koll på vår hemsida och sociala medier för att veta när nästa läger blir.

Deltagare till studie sökes

En studie om stamning och röst

Hej!

Vi är två studenter som studerar sista terminen på logopedprogrammet vid Lunds universitet. Just nu skriver vi vår magisteruppsats. Vi har valt att skriva om rösten hos personer med stamning och söker därför några deltagare som kan ställa upp med att få sin röst och stamning undersökt!

Du kommer i sådana fall att träffa oss vid ett tillfälle. För att delta behöver du vara minst 18 år, haft stamning sedan barndomen och kunna ta dig till Skåne. Vi vill gärna titta närmare på hur rösten fungerar hos personer med stamning då rösten såväl som stamningen kan påverka hur vi kommunicerar med andra. Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) är det viktigt för oss som vårdpersonal att se helheten av en individs besvär. Därför kan din insats som deltagare bidra till en bättre och säkrare vård gällande röst och stamning! Här finns fördjupad information om vad det innebär att delta. Om du är intresserad eller har några frågor, kontakta då någon av oss via mejl. Sista dagen att anmäla sig är 1 april, men hör gärna av dig tidigare!

Vi hoppas att du blev intresserad och vi önskar dig en fin dag!

Bästa hälsningar

Sara Jönsson & Gabriella Swanteson

Kontakt:
Sara Jönsson: sa2037jo-s@student.lu.se
Gabriella Swanteson: eko14gsw@student.lu.se

Handledare:
Cecilia Lundström, lärare vid Lunds universitet, leg. logoped:
cecilia.lundstrom@med.lu.se
Viveka Lyberg Åhlander, docent vid Lunds universitet, leg. logoped:
viveka.lyberg_ahlander@med.lu.se