Nu finns inspelningen från slutkonferensen i Stamningsförbundets projekt ”Talet som ett digitalt verktyg” tillgänglig att se på vår Youtube-kanal och här nedan.
Slutkonferensen hölls i Stockholm den 2 oktober 2024. Det treåriga projektet finansierades av Allmänna Arvsfonden. Med hjälp av Stiftelsen Funka undersökte vi hur röststyrda tjänster fungerar för personer med atypiskt tal och hur de kan utvecklas för att vara användarvänliga för alla typer av tal.
Susanna Laurin från Stiftelsen Funka inledde med att gå igenom projektets olika etapper och resultat. Därefter modererade Stamningsförbundets kansliansvarige Sebastian Jarl ett panelsamtal om stamning med Ineke Samson, logoped och forskare på KI, Sara Edén, logoped på Danderyds sjukhus, Tove Selvåg Drott, ordförande i Stamningsförbundet, och Albert Falck, student och medverkande i projektets korfilmer.
Projektets resultat kommer gå att läsa ingående på förbundets hemsida inom kort. Vi kommer även att gå ut med checklistor med rekommendationer till köpare och leverantörer av röststyrda tjänster på vad de bör tänka på för att göra dem tillgängliga och användarvänliga för personer med talflytsstörningar.
Plats: Internetstiftelsen/GoTo10, Hammarby Kaj 10, Stockholm.
Du kan även delta online via Zoom.
Antalet platser i lokalen är begränsat. Först till kvarn …
Tillgänglighet: Lokalen är tillgänglig. Konferensen textas och teckenspråktolkas.
Pris: Konferensen är kostnadsfri och öppen för alla.
Välkommen att delta vid en spännande halvdag om stamning!
Vid slutkonferensen 2 oktober kommer Stiftelsen Funka och Stamningsförbundet att presentera projektets resultat och diskutera hur beställare och leverantörer bättre kan tillgodose behov hos personer som stammar eller har andra typer av talsvårigheter.
Projektet ”Talet som ett digitalt verktyg” handlar om att allt fler digitala tjänster och produkter kräver tal. Allt från AI-baserade telefonsvaratjänster, GPS, kartor och andra navigationsverktyg till smarta högtalare bygger på att användaren talar på ett ”genomsnittligt” sätt. Många människor, inte minst personer som stammar, har därför svårt att använda den typen av verktyg. Projektet har under tre år undersökt hur användare, leverantörer och beställare hanterar tillgänglighet ur ett talat perspektiv. Nu presenterar vi resultatet: detaljerad information om problemens omfattning och möjliga lösningar, informationsfilmer om stamning och checklistor som kan användas av den som vill utveckla eller köpa in produkter och tjänster som kräver tal.
Under slutkonferensen får vi dessutom höra personliga berättelser ur användarperspektiv och en panel med forskare, logopeder och personer som stammar, som diskuterar hur digitala verktyg kan göras mer tillgängliga för personer som stammar.
Agenda
Välkommen och introduktion
Bakgrund och nuläge
Projektets resultat
Frågor från publiken
Fikapaus och nätverkande
Paneldiskussion med: Ineke Samson, logoped och forskare vid KI Sara Edén, logoped vid Danderyds sjukhus Tove Selvåg Drott, ordförande Stamningsförbundet Albert Falck, studerande
Frågor från publiken
Sammanfattning och avslutning
Slutkonferensen modereras av Sebastian Jarl, kansliansvarig på Stamningsförbundet. Projektets resultat presenteras av Susanna Laurin, vd och ordförande vid Stiftelsen Funka.
Konferensen är kostnadsfri och öppen för alla, men du måste anmäla dig. Antalet platser i lokalen i Stockholm är begränsat. Om du inte får plats i lokalen blir du erbjuden att delta via Zoom.
Då har du möjlighet att bidra till Stamningsförbundets Arvsfondsfinansierade projekt ”Talet som ett digitalt verktyg”!
Projektet syftar till att förbättra tjänster och produkter som kräver tal, såsom röststyrda telefonsvarare och hemelektronik, för att öka tillgängligheten och förbättra dessa tjänster för alla med olika talvariationer, så att de fungerar för alla. Vi har undersökt vad som används på marknaden, flera av er har medverkat i vår enkätundersökning och vi har genomfört tekniska tester. Nu går vi in i nästa fas där vi ska låta dig som användare testa saker i verkligheten.
Testerna genomförs online och du väljer själv vad du vill testa. Vi har dels valt ut ett antal telefonsvarartjänster som kan vara bättre eller sämre utformade för att hantera icke flytande eller atypiskt tal som exempelvis stamning, skenande tal, dialekt, utländsk brytning eller helt enkelt en skrovlig röst. Dessutom vill vi testa hemelektronik som exempelvis smarta högtalare, smart TV, gps och smartphone. Om du använder någon liknande produkt och/eller om du kan tänka dig att ringa till en telefonsvarare och beskriva hur det fungerar för dig – anmäl dig som testare!
De första 50 som deltar under april 2023 får ett presentkort som tack för hjälpen, först till kvarn gäller!
Om du vill vara anonym går det naturligtvis jättebra, men vill du att vi skickar ett presentkort kommer vi att behöva din epostadress.
Stamningsförbundet samarbetar med Funka i projektet. Om du har frågor om användningstestet, skicka dem till forskning@funka.com
Stamningsförbundet och Funka genomför ett projekt med syftet att göra talstyrda produkter och tjänster mer tillgängliga för personer med stamning, skenande tal och personer som av andra skäl tycker det är svårt att hantera dem. Projektet pågår 2022-2024 och finansieras av Allmänna Arvsfonden.
I projektet började vi med att kartlägga hur offentlig och privat sektor använder tjänster och produkter som kräver tal. Därefter frågade vi användare om de provat talstyrd teknologi och i så fall vilken typ av produkt eller tjänst. Baserat på resultatet från de två första etapperna gjorde vi ett urval av produkter och tjänster som används mycket eller som användarna skulle vilja använda. Dessa produkter och tjänster granskade vi i tekniskt hänseende för att se hur pass väl de lever upp till EN, den europeiska standard som utgör minimikrav för nuvarande och kommande lagstiftning inom digital tillgänglighet.
Under våren 2023 genomför vi användningstester för att förstå hur användaren med atypiskt tal upplever tjänster och produkter som kräver tal. Testerna genomfördes dels vid ett gemensamt testtillfälle i Stockholm under förbundsmöteshelgen, dels genomförs individuellt av testare över hela landet online.
Efter sammanställning och analys av resultaten kommer projektet att under hösten 2023 genomföra ett antal workshops och webbinarier tillsammans med beställare och leverantörer för att utbyta kunskap och erfarenheter. Baserat på det arbetet tar vi fram checklistor och lösningsförslag som vi sprider till alla intressenter. Projektet avslutas med en slutkonferens.
Om du vill veta mer om projektet eller delta i fler aktiviteter komma kontakta oss gärna på forskning@funka.com.
Ett läger för ungdomar som stammar mellan 13 och 25 år.
Varje år anordnas läger för ungdomar som stammar (Härnösandslägret) där man får möjlighet att träffa andra som stammar och utbyta erfarenheter, men framförallt ha roligt. Under lägerverkan förekommer varierande aktiviteter, allt ifrån sport och lek till att samtala om stamning i grupp. Det finns även mycket fritid att bara träffas, umgås och ha roligt.
I Nyhetsbrev dec 2022 kunde ni läsa om årets läger som varit fantastiskt roligt, gett insikt i stamning och tillfälle att träffa många gamla och nya vänner som är i din ålder och som förstår hur det är att leva med stamning. Artiklarna finns även på hemsidan stamning.se/om-oss/var-verksamhet/ungdomsverksamhet/harnosandsveckan-tidigare/
I sommar är det dags igen för den efterlängtade Härnösandslägret för ungdomar som stammar. Nytt för kommande läger är att lägret kommer att vara veckan efter midsommar. NU är det dags att anmäla sig!
Stamningsförbundet har, tillsammans med 80+ organisationer runtom i världen, skrivit under deklarationen som kräver ‘Rätten att få stamma‘, inför den internationella stamningsdagen 22 oktober.
”Det är inte rimligt att förvänta sig eller insistera på att vi ska tala flytande. Vi stammar. Det är så vi pratar”.
Deklarationen lyder (fritt översatt)
Vi deklarerar att stamning ska accepteras hos personer som stammar. Det är upp till var och en att välja, eller välja bort, stamningsbehandling för att få ett mer flytande tal. Det är vår rättighet. Det är inte rimligt att förvänta sig eller insistera på att vi ska tala flytande. Vi stammar. Det är så vi pratar.
I denna tid av mångfald saknas fortfarande anpassningar till de som stammar, vare sig det är på jobbet, i utbildningen eller inom vardagstjänster. Förväntningen är snarare att vi ska sträva efter att ”övervinna” vår stamning och tala på ett annat sätt. Som individer kanske vi vill, och till och med redan arbetar för det. Men som ett samhälle utmanar vi tanken att vi alla ska sluta stamma.
Ingen organisation kan göra anspråk på att värdera jämlikhet eller mångfald om inte stammande röster tillåts och uppskattas. Vi uppmanar alla organisationer och institutioner som arbetar med människor som stammar att se till att vi alla ges den respekten varje person förtjänar; och att utrymme (att tala) är skapat för oss.
Det är vår rätt att tala som vi gör.
Varför denna deklaration
Det är orimligt att personer som stammar ska förväntas tala flytande, eller uppmanas att söka behandling. Det saknas fortfarande anpassningar på många skolor och arbetsplatser, rättigheter att få hjälp och stöd kränks, och det finns fortfarande många myter kring stamning. Detta inte minst på grund av media, som visar upp en skev bild av stamning, som antingen förminskar eller istället ”duktigförklarar” den som stammar, eller berömmer den som har fått ett ökat talflyt, som om stamning vore något icke-önskvärt. Detta leder till att stamning fortfarande är en dold funktionsnedsättning som inte tas på allvar och där skam och skuld läggs på den stammande. Kunskap kring stamning bör ingå i lärarutbildningen och bör finnas hos myndigheter och företag.
Att bli sedd och hörd, inte bara på den internationella stamningsdagen
Temat för årets internationella stamningsdag, 22 oktober, är ”Att bli sedd och hörd”. Dagen ska det inte handla om personer som har blivit mer eller mindre stamningsfria, utan att personer som stammar ska bli sedda och hörda, precis som man är.
Du har förmodligen sett filmer och dokumentärer om stamning. Men för att vara ärlig, är de verkligen representativa? Eller ökar de istället de många myterna om stamning? Tänk om stamning kunde bli något som bara ÄR, inte fel, inte konstigt, bara en del av samhället. Vore det inte fantastiskt för ett barn att se en tecknad film där en av karaktärerna stammar, utan att bli stämplad på något sätt. Och att ha en person som stammar i ett spelprogram eller i en serie, inte för att de stammar, utan helt enkelt för att man är en del av samhället. Det är dags att bli av med skammen och stigmat kring stamning. Låt oss höja våra röster och visa vår stamning. Vi har rätt att bli sedda och hörda. För vi har en röst.
Om Stamningsförbundet
Stamningsförbundet är en politiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för att förbättra situationen för personer som stammar. Vi finns för dig som stammar, är anhörig, är behandlare, och för dig som av annan anledning har ett intresse av stamning.
Stamningsförbundet är en paraplyorganisation för ett riksomfattande nät av lokalföreningar och vår uppgift är bl.a. att vara en kunskapsbank, finnas på den funktionshinderpolitiska agendan, informera om stamning och bedriva verksamhet för personer som stammar.
Om stamning
Stamning är en diagnos som finns med i den internationella klassifikationen av sjukdomar (ICD-10-SE). Stamning kännetecknas av svårigheter att komma framåt i talet, trots att personen vet vad hon eller han vill säga. Vanliga symptom är blockeringar eller upprepningar av ljud, stavelser eller ord.
Mer information om stamning, Stamningsförbundet och material att beställa och ladda ner finns på stamning.se.
Färgen blå har traditionellt förknippats med lugn medan grön representerar befrielse, frihet och rättvisa. Kombinationen av dessa färger för personer som stammar visar kopplingen mellan ”frid” och ”befrielsen” när man hittar stöd och gemenskap hos andra människor som förstår och delar erfarenheter. ”
Allt fler produkter och tjänster kräver numera tal och tekniken är till stor nytta för många. Men vad händer om talet är det enda sättet att styra tjänsterna på? Hur funkar de för personer som stammar eller har andra talsvårigheter?
Stamningsförbundet och Funka samarbetar i ett nytt och viktigt forskningsprojekt om digital tillgänglighet för personer som stammar. Den 22 oktober 2021 uppmärksammade vi den Internationella Stamningsdagen genom att organisera ett online event där vi presenterade projektet.
Webbinariet bjöd även på en diskussion där en expertpanel av representanter från offentlig sektor, industri och användare reflekterade kring vad som är det viktigaste för personer som stammar idag, vilka problem som röststyrda tjänster orsakar för personer som stammar och hur den här ofta bortglömda delen av tillgänglighet kan förbättras. Deltagarna fick även information om hur de kan vara en del av projektet och få deras röststyrda tjänster granskade kostnadsfritt!
Om du inte hade möjlighet att delta kan du ta del av inspelningen av webbinariet.
Är du en person som stammar eller har skenande tal, eller är du logoped och är intresserad av att ingå i referensgruppen, kontakta oss på info@stamning.se, så berättar vi mer.
Till Utbildningsdepartementet Anna Ekström, Utbildningsminister
För kännedom: Statens skolverk/Skolverket Specialpedagogiska myndigheten, SPSM Utbildningsradion, UR
Krav på flytande tal gör det svårt för elever som stammar att nå höga betyg och kan dessutom bidra till ökad stamning
– regeringens uppdrag av fortbildning inom specialpedagogiskt område borde omfatta även stamning
Stamningsförbundet är kritiska till den kunskap och syn på stamning som förmedlas i podden ”Ring lärarcoachen” från Utbildningsradion, UR, publicerad 2019-10-24. UR är ett Public Service-bolag som genom samarbete med staten sänder program på Svensk Television, SVT och Sveriges Radio, SR, med syfte att bidra till utbildning och kunskap till allmänheten, i det här fallet lärare.
Poddavsnittet, ”PYS och stamning”, handlar om hur undantagsbestämmelsen, PYS, kan användas vid betygsättning av en elev som stammar. En högstadielärare ringer in och pratar med en lärarcoach och en betygsexpert i form av en tidigare anställd på Skolverket. Läraren beskriver att en elev i hennes klass hindras av sin stamning och inte når målen för högre betyg i de muntliga presentationerna i svenska-ämnet. Eleven har E-betyg och man diskuterar om det är möjligt att använda undantagsbestämmelsen och ”pysa” för C-betyg? Kunskapsmålet för högre betyg är ”inspirerande och flytande tal” vid muntlig presentation vilket för eleven i fråga bedöms som omöjligt att uppnå på grund av sin stamning. Samtalet kommer att handla om hur betygskriterierna ska tolkas och om man kan bortse från kunskapsmålet i delar eller i sin helhet.
Stamningsförbundet ifrågasätter starkt hur man förhåller sig till betygskriterierna och beskrivet kunskapsmål, och hur ”flytande tal” tolkas. Flytande tal kan inte bokstavligt betyda ”fritt från stamning”. Att en elev som stammar inte kan hålla ett inspirerade tal trots sin stamning är ett tankefel och uttryck för en begränsad syn på vad muntlig presentation omfattar. Vid muntliga presentationer måste man göra skillnad på oflyt pga bristande ämneskunskaper, språklig planering, svårigheter att finna ord/nedsatt ordförråd etc och stamning.
Vid stamning vet vad man vill säga men får inte fram det. Även om man stammar kan man ha ett visst flyt i sitt berättande och absolut vara en engagerad och inspirerande talare. Muntlig presentation är så mycket mer än att tala flytande. Otaliga exempel finns på t ex lärare som talar flytande men inte så inspirerande. Att använda talteknik i en bedömningssituation kanske skulle göra att talet blir flytande men att en stor del av elevens fokus och energi skulle behöva läggas på själva taltekniken med risk för att spontanitet och närvaro i presentationen går förlorad. Risken är att det blir flyt på bekostnad av det som skulle kunna inspirera.
Att talet förväntas vara helt flytande är att ställa alltför höga krav på en person som stammar. Kravet på talflyt kan dessutom bidra till oro inför att börja stamma, muskelspänningar och kamp vilket istället ofta bidrar till ökad stamning. Talflyt kan inte heller inte vara ett utvecklingsmål att sträva mot. Målet för en skolelev i stamningsbehandling hos logoped är heller sällan att uppnå helt flytande tal utan att ofta våga stamma och vara delaktig och aktiv i skolarbetet.
Genom att istället sänka kravet på talflyt kan eleven fokusera på innehållet och andra faktorer som kan vara av vikt för framgång vid en muntlig presentation. Lärarens målsättning kan ju aldrig vara att få eleven att prata flytande! Då har läraren förhindrat eleven att långsiktigt utvecklas i muntlig presentation för att den inte är stamningsfri. Genom stöd och anpassningar bör man istället underlätta för eleven som stammar. Att erbjuda möjligheten att göra muntliga presentationer i mindre grupp eller med personer man känner sig trygg med, som man vet inte skrattar när man stammar eller som inte avbryter när man gör det, gör stor skillnad för den som stammar. Förlängd tid, att man vet om att det finns tillräckligt med tid avsatt så att man inte behöver känna sig stressad att prata fortare än vad talsystemet mäktar med och att det finns tilltagen tidsmarginal för att kunna stamma. Att filma presentationer i förväg kan vara anpassning som passar vissa. Men utan kravet på att det för den skull ska vara stamningsfritt tal som ska uppnås.
Skollagen (2011:876) är också tydlig att, om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800#K3. Även Skolverket nämner att man har rätt att pysa vid direkta hinder, där ett direkt hinder innebär att det är omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett i vilka former och hur mycket särskilt stöd som ges, https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/undantagsbestammelsen-vid-betygssattning
Mot bakgrund av att undantagsbestämmelsen inte går att använda vad gäller hela talförmågan om eleven stammar så mycket att den inte får fram något alls trots att man gjort anpassningar och stöttat, kan man tänka sig att vissa kan vara hjälpta av tekniska hjälpmedel så som DAF/FAF eller motsvarande. Dom kan vara en hjälp för vissa att kunna prata alls eller med ökat talflyt vid muntliga presentationer, analogt med talsyntes vid högläsning för den som har dyslexi. Sammantaget behöver läraren diskutera direkt med eleven själv om stöd, anpassningar och eventuella tekniska hjälpmedel och låta eleven bidra till problemlösning hur kunskapsmålen ska tränas och uppnås. ”
Den sakkunnige i podden avslutar sedan diskussionen med att nämna att hon sett en dokumentär där ungdomar som stammar kan hålla ett anförande utan att stamma en enda gång efter att ha gått en kort utbildning och tipsar inringande lärare om att förmedla den målbilden som inspiration till eleven ifråga. Dessförinnan har stamningen kopplats till hinder av social karaktär eftersom eleven tidigare inte har pratat alls eller stammat så fort det blir en bedömningssituation. Det är lätt att få intrycket av podden att stamningen försvinner för att man under en begränsad tid kan erhålla talflyt med en viss talteknik eller att det sociala skulle vara det primära hindret för eleven när den undviker att prata inför klassen.
Stamningsförbundet vill förtydliga att stamning inte orsakas av sociala omständigheter utan av neurobiologiska. Man föds med en skörhet i systemet som styr talet men en mängd faktorer anses kunna påverka hur stamningen utvecklas och manifesteras. Att inte alltid kunna förutspå hur talet flyter på, att plötsligt tappa kontrollen gör att man lätt blir osäker och vidtar säkerhetsåtgärder som tyvärr ibland är kontraproduktiva. Rätt bemötande gör att man ändå vågar prata, med eller utan stamning. Utan bokstavlig tolkning av vad flytande tal innebär skulle många elever som stammar få mer rättvisa betyg, visa vad de faktiskt kan, men framför allt våga prata och ta plats i skola och samhälle.
Podden sätter fingret på behovet av att Specialpedagogiska myndigheten, SPSM behöver inkludera stamning i sitt uppdrag men också uppdatera sina kunskaper om stamning för att på riktigt kunna vara ett stöd för pedagoger och därmed elever som stammar. Elever som stammar behöver ges pedagogiska förutsättningar för att utvecklas i muntlig presentation, att göra sin röst hörd, med eller utan stamning. Skolan måste ges rätt information om stamningens orsak och verkan för att inte medverka till att tysta elever som stammar genom sina krav på flytande tal. Istället bör skolan anpassa sig efter barnens förutsättningar och behov. En skola som bidrar till att vidmakthålla stamningen som ett problem är ett stort problem för de skolelever som stammar.
Från och med den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Detta innebär att beslutsfattare och tjänstemän måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än tidigare då barnkonventionen ensam kan läggas till grund för beslut i myndigheters mål och ärenden. Barnkonventionen visar tydligt att barn är egna individer med egna rättigheter som måste respekteras av alla vuxna runtomkring dem. Av barnkonventionen framgår bland annat att alla barn har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras (art. 2).
Stamningsförbundet föreslår att regeringen förvissar sig om att Skolverket nyanserar sina kunskapsmål vad gäller flytande tal och att SPSM inkluderar stamning i sin utbildningssatsning inom det specialpedagogiska området.Utbildningsradion uppmuntras att göra ett nytt podd-avsnitt med förtydligande och klargörande av fakta när det gäller betygskriterier och stamning där den stammande elevens perspektiv tas. Stamningsförbundet bidrar gärna med synpunkter som kan vara en hjälp vid utformningen av fortbildning inom SPSM och diskussioner kring tolkning av Skolverkets kunskapsmål.
Stamningsförbundet 