Stamning hos barn

Stamningens utveckling

Stamning börjar oftast när barnet är mellan 2 och 5 år. Ungefär 5 procent av alla barn har stammat under någon period av barndomen. Fler pojkar än flickor stammar. Symptomen är övergående hos ungefär tre fjärdedelar av de barn som börjar stamma. Har barnet stammat i flera år är det större sannolikhet att barnet kommer att stamma även som vuxen.

Barn stammar på olika sätt. För många barn är det naturligt att försöka hitta vägar för att lättare komma framåt i talet. Det fungerar inte alltid så bra, utan kan bli mer till ett hinder och till sist utgöra en del av stamningsproblemet.

Ett stammande barn stammar inte hela tiden. Plötsligt stammar barnet och lika plötsligt kan talet flyta igen. Stamningen kan också variera i perioder. Man stammar oftast inte när man sjunger, läser i kör eller pratar för sig själv. Denna nyckfullhet hos stamning kan skapa en talrädsla och osäkerhet hos barnet i vissa situationer. Några stammar mer när de är trötta, ivriga eller stressade. Stamningen kan också öka när barnet ska tala i telefon eller börja prata på uppmaning.

Talet i fokus

Stamning kan leda till att barnet efterhand börjar undvika situationer som känns jobbiga, exempelvis att ringa telefonsamtal eller prata inför en grupp. Även lättare stamning kan leda till att barnet undviker att prata och därmed uppfattas som blygt och tystlåtet. Det finns de som gått igenom hela skoltiden utan att någon har uppmärksammat stamningen.

Den obehagliga känslan av att tappa kontrollen över sitt tal kan vara svår att beskriva. För många barn finns stamningen ständigt i tankarna. Men stamningen upplevs olika. Några stammar lite men upplever ändå ett stort problem. För andra kan det vara tvärtom.

Vart kan du vända dig

Sök hjälp så tidigt som möjligt om du själv är orolig, eller om barnet är besvärat av sin stamning. Om barnet kämpar med talet eller undviker att prata så bör du kontakta en logoped för att få råd. Om barnet får hjälp tidigt ökar möjligheterna att stamningen kan bli lättare eller upphöra.

Logopeder finns främst vid sjukhus och vissa vårdcentraler. På denna sida finns en lista över logopeder som arbetar mer specialiserat med stamning. På några skolor finns även specialpedagoger och talpedagoger som kan vara till hjälp. Man kan även vända sig till skolhälsovården, som kan remittera vidare.

Vid behandling kan man arbeta med att minska talrädsla och undvikanden. Man arbetar också med olika taltekniker för att hjälpa barnet att lättare komma framåt i talet.

Till dig som pratar med stammande barn

• Ge varandra tid att prata.
• Försök att tala lugnt och ha en naturlig ögonkontakt.
• När barnet stammar, låt barnet tala färdigt, utan att fylla i.
• Stimulera barnet att prata fritt utan att själv fråga så mycket.
• Turas om att prata och lyssna.
• Lyssna på vad barnet säger och inte hur barnet säger det.
• Bygg upp barnets självförtroende genom att fokusera på det barnet är bra på och beröm honom eller henne för det.
• Förmedla att du accepterar och tycker om barnet som det är.

Till lärare

Det är viktigt att prata öppet om stamning. Hur ett barn upplever sin stamning är mycket individuellt. Därför bör du samtala med barn och föräldrar för att höra om det finns några problem och diskutera hur man i så fall bäst kan lösa dem. Fråga till exempel om det är några särskilda situationer som kan vara besvärliga och diskutera hur ni kan underlätta skolarbetet. Om eleven själv vill kan ni i klassen prata om stamning på samma sätt som man brukar göra när det gäller andra funktionsnedsättningar.

Uppmuntra gärna eleven att delta i muntliga aktiviteter. Om eleven vill slippa högläsning kan ni diskutera andra sätt att delta i undervisningen. Du kan till exempel pröva att låta eleverna läsa två och två eller alla i kör. Muntliga redovisningar kan kanske göras med bara läraren eller med några kamrater.

Mycket viktig och intressant projektrapport ”Förbättrad samverkan mellan logopedverksamheten och skolan för elever som stammar”

En film om stamning, av barn, för barn.

Här en 6 minuter lång film om stamning med skolbarn i åldrarna 7-13 som stammar. De berättar hur det är att stamma och vad som kan vara bra för andra att känna till om stamning.

Filmen riktar sig till barn som stammar, deras föräldrar och lärare och kan användas som diskussionsunderlag på både Logopedmottagning och skola.

Filmen är en del i projektet Förbättrad samverkan mellan Logopedverksamheten och skolan för elever som stammar, 2016 (hittas på Stamningsförbundets hemsida). Region Dalarna och medel från Ingvar Norgrens fond har möjliggjort den men utan de modiga och generösa barn som lät sig filmas hade det inte blivit någon film alls.

Tack så väldigt mycket för att ni ställde upp och berättade hur det är för er att stamma – ni är fina ambassadörer och visar andra barn och vuxna att det går att prata om stamning!

Filmen är gjord av logopederna Åsa Rundström och Kristina Pettersson.

Specialnummer av Bamse

Tack till Bamse redaktionen och Hanna Slott-Öjenhed för detta specialnummer av Bamse, med den stammande Malte. Tidningen går att beställa från kansliet.

Mer information

Material om stamning (foldrar, broschyrer, böcker, filmer) kan beställas från oss via vårt beställningsformulär. En del går även att ladda ner kostnadsfritt.