DAF

DAF och FAF – Vad betyder förkortningarna?

• DAF – Delayed  Auditory Feedback – innebär att man via en DAF-apparat i örat hör sitt eget tal med en viss fördröjning som mäts i millisekunder.  DAF-apparater är den enklaste tekniken.
• FAF – Frequency Altered Feedback –  förvränger rösten genom att ändra frekvensen så att man hör sig själv med ett ljusare eller mörkare röstläge. Många apparater har både DAF och FAF.
• MAF – Masked Auditory Feedback – maskerar talet med brus. MAF ger betydligt mindre effekt på talflytet än DAF och FAF.
• AAF – Altered Auditory Feedback – används som ett samlingsnamn för DAF, FAF och MAF. Alla metoderna ändrar talets återkoppling till hjärnan.

---

Johan Ascard har under 2013 skrivit en artikel i KommUNIKation om talflytshjälpmedel. 

Talflytshjälpmedel – flyt eller myt?

Det finns idag flera tekniska hjälpmedel som gör att personer som stammar kan få bättre flyt i talet. Många har provat en DAF-apparat, som gör att man hör sin egen röst med en fördröjning. Det finns också mer avancerade och diskreta hjälpmedel som SpeechEasy. Men vilken nytta gör de? Och hur kan vi använda dem i vardagen? Här följer en artikelserie av Johan Ascard om talflytshjälpmedel och aktuella erfarenheter med dem.

Hur kan vi använda talflytshjälpmedel

Många har stor nytta av dessa hjälpmedel, åtminstone under en period. Andra har provat en DAF-apparat men lägger den snabbt ifrån sig och tycker det känns onaturligt att prata med den.

En DAF-apparat gör att man hör sitt eget tal med en liten fördröjning. Effekten kan upplevas som ett eko. DAF-funktionen gör att många personer som stammar får ett långsammare taltempo och ett bättre talflyt. Fördröjningen av återkopplingen mäts i millisekunder och kan ändras. Därigenom kan man styra sitt tal så att det blir mer eller mindre långsamt. En fördröjning på 50-100 millisekunder ger ett något långsammare tal.

Effekten av DAF kan även förklaras av det faktum att de flesta som stammar talar flytande i kör. När man hör sin röst genom en DAF-apparat kan hjärnan uppleva att man talar i kör.

Några hjälpmedel har även FAF, som ändrar frekvensen på ljudet så att man hör sin röst i ett ljusare eller mörkare tonläge.

−Det finns personer som behöver FAF för att uppmärksamma det återförda talet bättre men få vill använda FAF, säger logoped Eva Alenbratt, som arbetar med talflytshjälpmedel i Region Skåne.

Tekniken utvecklas hela tiden. Hjälpmedlen blir bättre och bättre. De mest avancerad hjälpmedlen kostar cirka 40 000 kronor. Men det finns numera även appar som man kan ladda hem till en smartmobil för en billig peng.

Olika talflytshjälpmedel

Det finns idag många olika DAF-apparater som kostar från några tusen kronor och uppåt. Alla bygger på DAF-tekniken. Här beskrivs några modeller. Flera landsting kan kostnadsfritt skriva ut DAF-apparater till personer som stammar.

Skol-DAF

Den enklaste DAF-apparaten kallas även Skol-DAF. Den innehåller endast DAF-funktionen. Den går inte att använda trådlöst utan du måste ha en sladdansluten mikrofon och hörlurar eller ett headset av samma typ som man använder till mobiltelefoner. En skol-DAF kostar i USA under 2000 kr (2013). Den enklaste DAF-apparaten används med hörlur och mikrofon. 

Basiq Fluency System

Basiq Fluence System innehåller både DAF och FAF-funktionerna.  Den kan användas både med trådlös anslutning (Bluetooth) eller med trådansluten mikrofon och hörlurar. Basic Fluency säljs i Sverige av RehabCenter och kostar ca 14 000 kr plus moms och frakt (www.rehabcenter.se). Säljs i USA för $1495 (2013). Basiq Fluency System har både DAF och FAF. 

Small Talk

SmallTalk innehåller både DAF och FAF-funktionerna. Den har även en ”Push-to-talk” knapp, som innebär att du aktiverar den när du pratar och sen avaktiveras den när du släpper ut knappen. Det gör att du slipper ”hörapparartseffekten” det vill säga att allt ljud förstärks och förvrängs hela tiden. Det finns även brusreducerande hörlurar och strup-mikrofoner som tar bort bakgrundsljud. Du kan använda SmallTalk både med vanligt headset med sladd och med en trådlös anslutning med Bluetooth. Small Talk säljs i Sverige av RehabCenter och kostar ca 23 000 kr plus moms och frakt. Säljs i USA för $2495 (2013). Small Talk innehållar både DAF- och FAF-funktionerna och kan aktiveras med en knapp när man ska prata.

SpeechEasy

SpeechEasy är det mest diskreta hjälpmedlet.  Den finns i olika modeller och ser ut som små hörapparater som placeras i eller bakom örat. Man använder alltså inte någon tillhörande apparat med mikrofon och hörlur. SpeechEasy har både DAF och FAF. Till skillnad från SmallTalk har den inte någon Push-to-talk-knapp, vilket innebär att allt ljud blir förstärktså länge du har apparaten påslagen.  SpeechEasy bör därför inte användas i bullriga miljöer. SpeechEasy är amerikansk men det finns en återförsäljare i Norge, Aurismed. SpeechEasy kostar enligt uppgift cirka 40 000 kronor (2013).
Här en film om SpeechEasy i Norge.

mySpeech

MySpeech påminner om SmallTalk, men är billigare. mySpeech kostar i USA cirka 10-12 000 kr (2013), beroende på modell. Den säljs även i Norge av Aurismed.

VoiceAmp

VoiceAmp är ett talflytshjälpmedel från Storbritannien, som fungerar genom så kallad dynamisk AAF och maskering. VoiceAmp kostar i Storbritannien cirka 9-10 000 kr (2013). 

Defstut

Defstut är ett liten DAF-apparat från Belgien och kostar drygt 3000 kr på internet (2013).

DAF som app i mobilen

Ny finns det bra och billiga hjälpmedel som man kan ladda hem till en smart mobil. Man använder appen tillsammans med ett headset för att sänka sitt taltempo och få ett bättre talflyt.

Jag har laddat hem två appar till min HTC-mobil; DAF Professional och DAF Assistant. DAF Professional är bäst och kostar bara 21 kronor (2013) till en android, lite dyrare till iPhone. Den har även en inspelningsfunktion så att man kan spela in sig själv och sedan enkelt höra hur bra man låter. Båda apparna kan användas samtidigt som man pratar i telefonen i nyare androider. Med iPhone fungerar dock inte apparna samtidigt som man pratar i telefonen.

Läs mer om dessa talflytshjälpmedel på webben:

DAF Professional kan laddas hem till en smart mobil och användas med ett vanligt headset

DAF Assistant

Blandade erfarenheter av talflytshjälpmedel

Några har stor nytta av sin DAF-apparat. Andra vill inte använda talflytshjälpmedel alls, även om de blir hjälpta av den. För några fungerar DAF-apparaten bra under en period men sedan avtar effekten.

Sjukvården i Skåne var 2007 först ut i Sverige med att kostnadsfritt kunna erbjuda talflytshjälpmedel till personer som stammar. Idag kan de flesta landsting skriva ut DAF-apparater.

Det hjälpmedel som har lämnas ut i Skåne är framförallt SpeechEasy, som liknar en liten hörapparat. Logoped Margareta Lundskog, som ansvarar för stamningsbehandling på Universitetssjukhuset i Lund, och logoped Eva Alenbratt, som arbetar med hjälpmedel i Region Skåne, har båda stor erfarenhet av talflytshjälpmedel till stammande personer.

De har totalt provat ut över 70 SpeechEasy till stammande personer i Skåne. Logopederna följer upp användningen efter 1 och 2 år och utvärderar då hur nöjda användarna är och vilka effekter hjälpmedlet har efter olika lång tids användning. 

Botar inte stamning

De som säljer talflytshjälpmedel uppger att ”SpeechEasy botar inte stamning, men den hjälper i 70-80 procent av fallen”. Och i reklamen för Small Talk står att den ”minskar stamningen omedelbart med 70 procent”. Men riktigt så bra är det inte.

− Man har ofta en kort smekmånad med en SpeechEasy men sen är det många som lämnar tillbaka den eller lägger den i en låda, säger Margareta Lundskog.

Några upplever inte att de blir hjälpta av DAF. En orsak kan vara att om stamningen består av tonlösa blockeringar får man ingen återkoppling av talet, vilket ju är en förutsättning för att metoden ska fungera.

Andra vill inte använda talflytshjälpmedel även om de blir hjälpta av det.

− Om man skäms för sin stamning skäms man inte sällan också för apparaten, säger Margareta. Då måste man kanske först få hjälp med att bearbeta sin egen attityd till problemet.

− Två pilotstudier visar att de som efter utprovning väljer att behålla apparaten blir fortsatt hjälpta över en längre tid, men siffrorna spretar. Vi måste titta på ett större underlag för att för att få mer kunskap, säger Margareta.

Olika apparater

En SpeechEasy är ganska dyr, cirka 40 000 kronor.  

− När en SpeechEasy lämnats tillbaka kan den i hög grad återanvändas av andra, säger Eva Alenbratt. Region Skåne kan även lämna ut ett annat hjälpmedel, som heter mySpeech, som är betydligt billigare.

− Många föredrar SpeechEasy för att den är liten och diskret,. Den består bara av en enhet och den behöver inte laddas, till skillnad från mySpeech och SmallTalk. 

När man vill prova ett talflytshjälpmedel får man först genomgå en noggrann utredning hos logoped. Då ingår en attitydundersökning och man fyller i ett så kallat WASSP-formulär*, där man får ange på en skala hur man uppfattar sina stamningsproblem och sina tankar och känslor kring stamningen. Det är alltså ens egen upplevelse som är avgörande, inte någon objektiv mätning av hur mycket man stammar.

Margareta arbetar för närvarande i ett forskningsprojekt med syfte att dokumentera apparatens nytta efter två år. Här fångar hon också upp användarnas behov av kompletterande och stödjande insatser. Hon undersöker inte bara effekten på talflytet utan även andra delar av stamningsproblematiken. Resultaten publiceras senare i år.

Fotnot:

* WASSP (Wright and Ayre Stuttering Self-Rating Profile) – är ett självskattningsformulär för vuxna som stammar.

Talflytshjälpmedel kan vara bra i skolan

Många är nöjda med sin SpeechEasy. Den positiva effekten kan visserligen avta efter ett tag. En majoritet av användarna uppger dock att de blir mer delaktiga i samtal och att de har hjälp av apparaten när de pratar inför grupp.

Logoped Eva Alenbratt, som arbetar med talflytshjälpmedel i Region Skåne, har följt 14 personer i åldrarna 15-64 år som använt SpeechEasy. Utvärderingen efter sex månader är publicerad i en rapport, se nedan.

− Många var mycket nöjda efter ett halvår, säger Eva Alenbratt. Av de som använde SpeechEasy var 64 procent mycket nöjda och 36 procent ganska nöjda.  

Drygt en tredjedel använde sin SpeechEasy dagligen. Hälften använde den någon eller några gånger per vecka medan 14 procent bara använde den någon gång per månad. Det var också stor skillnad på hur länge de använde apparaten; 77 procent använde SpeechEasy 2-7 timmar per dag, medan 15 procent använde den minst 8 timmar per dag.

De flesta använde hjälpmedlet när de pratade med en person, pratade i telefon eller via datorn på Skype och liknande.  Andra situationer då hjälpmedlet användes var på fritiden med familj, vänner och bekanta, på arbetet eller i skolan.

− Alla utom en fick mer talflyt och de flesta talade mer. Efter sex månader uttryckte 86 procent att de var mer delaktiga i samtal och 71 procent tyckte att SpeechEasy hade en positiv effekt när de talade inför grupper.

Efter två års användning är det, enligt Evas erfarenheter, betydligt färre som är mycket nöjda med sin SpeechEasy. En tredjedel lämnar tillbaka hjälpmedlet vid uppföljningen efter två år. De som har kvar sitt hjälpmedel är dock fortfarande nöjda med den i vissa situationer, som när de talar inför grupp.  

Ett problem med apparaten är att den förstärker alla ljud. De flesta tyckte att det var svårt att använda apparaten i bullrig miljö. Nästan hälften av användarna tyckte också att stress gjorde det svårare att använda apparaten.  

Trots de blandade erfarenheterna tycker Eva att SpeechEasy kan hjälpa vissa personer som stammar.

− Den fungerar under en period vilket ändå kan vara bra. Speciellt för många yngre är SpeechEasy ett stöd i skolan, vid redovisningar och liknande, säger Eva. För en del behövs hjälpmedlet bara under en begränsad tid.

Rapport
SpeechEasy – ett hjälpmedel för talflyt – nöjdhet, användning och effekter. Eva Alenbratt. Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne, Rapport nr 6, 2009.

Rapporten finns på Region Skånes hemsida. Googla på rapportens titel. I rapporten beskrivs även utländska erfarenheter med talflytshjälpmedel.

Varför används inte talflytshjälpmedel mer

Talflytshjälpmedel kan hjälpa många att få ett mera flytande tal. Ändå är det inte särskilt många som vill använda en DAF-apparat. Varför är det så?

Skånes stamningsförening har en DAF-apparat, som medlemmarna kan få låna. Jag tar ofta med den till våra talträningsträffar. Flera har provat den, men de flesta lämnar den snabbt ifrån sig igen och tycker det känns konstigt att prata i den.

Jag har varit med om några personer med ganska svår stamning som genom ett trollslag fått ett betydligt bättre talflyt med en DAF-apparat. Ändå väljer många att inte använda hjälpmedlet.

– Jag känner mig som en robot, sade en som provade DAF-apparaten.

Många vill inte ens använda DAF:en under en träningssituation för att sänka taltempot, tillsammans med andra stammare. Jag tror det hänger ihop med att man har en så stor del av sin personlighet i hur man pratar. Även om många inte tycker om sin stamning så är man på något sätt ändå trygg i sitt invanda sätt att tala.

Något jag vill avråda alla från är att använda DAF-apparaten som en slags quick-fix för att bli av med sin stamning. Det är dömt att misslyckas. Men som ett verktyg i en långsiktig strategi att träna sig på att tala långsammare och bättre kan talflytshjälpmedel vara till stor hjälp.

Några röster om talflytshjälpmedel

”DAF-apparaten hjälpte mig bara några veckor i början, sen var det som vanligt igen”

”DAF-apparaten är ett bra redskap för att hjälpa mig att sakta ner tempot och tala i kortare fraser”

”DAF-apparaten är som en kompis som talar i kör tillsammans med mig”

”Jag känner mig som en robot med DAF-apparaten”

---

Min DAF och jag

av Anita S. Blom 

För länge sedan  provade jag en DAF, en hemmagjord prototyp som Anders Rosvall gjorde i 1995, och blev genast nyfiken på den, då den verkade vara lösningen på hela stamningsproblematiken. Testade en version  och lyssnade på en föreläsning om SpeechEasy. Återigen slogs jag av den fantastiska DAF- funktionen som genast förändrade mitt tal. Men fick samtidigt blandade känslor av att den förändrar alla ljud, alltså samtalspartnern, omgivningen, tv:n, ja alla kringljud får en fördröjning vilket ger en grötig och lite irriterande effekt. Även priset var då inte riktigt enligt min budget. 

Men min stamning var besvärande, särskilt i jobbet, då jag fortfarande stammade som värst i telefonen. Jag hittade en lågprisvariant i dataprogrammet DAF/FAF Assistant (de övriga varianterna fanns inte än då) och ansökte om bidrag från landstinget för att kunna köpa det. Efter ett intyg från en logoped kunde jag köpa in programmet (till en engångskostnad med lösenord, så jag kunde lägga in den i flera datorer) och ett headset. Nu blev det inte bara lättare att göra telefonsamtal, jag minskade också på min telefonskräck! Jag använde alltså programmet bara i telefonsamtal och fortsatte samtidigt att jobba med mitt självförtroende och min självkänsla. Det visade sig vara klokt, då jag på så vis inte blev beroende av DAF, eller av att ha ett 100 procent flytande tal, med risken för att inte våga prata utan den. Kanske var det också därför succén inte avtog heller så fort jag startade DAF programmet. 

Under tiden kom flera versioner av DAF, till exempel Skol-DAF och SmallTalk. Jag tycker SmallTalk är  bäst i den versionen som  har funktionen PTT, Push To Talk. Det innebär att man kan hålla en knapp intryckt när man själv talar, och få DAF funktionen, men så fort man släpper knappen för att lyssna på andra, går funktionen ur, så man slipper omgivningens fördröjande ljud. SmallTalk har jag även haft med mig i kampen att få dessa hjälpmedel att bli hjälpmedelsklassade, att ingå i Hjälpmedelsinstitutets katalog och att få landstingen och logopeder att (få) föreskriva den. Det blev många resor och artiklar, men med hjälp av logopederna har de flesta logopeder idag möjlighet att föreskriva någon form av DAF hjälpmedel. 

Efter några års användande kan jag nu framkalla den känslan automatiskt, även om jag inte kan bibehålla den en längre stund och jag har slutat använda DAF . Jag använder den dock för att visa upp den för personer som stammar, föräldrar, logopeder. Även för elever . De sistnämnda får alla prova DAF-apparaten. Många icke-stammare blir väldigt frustrerade och börjar ibland att stamma, vilket är ett intressant fenomen att visa upp, då de får en aning om hur det kan låta och kännas att stamma. Samtidigt som ryktet snabbt går om att ”snart kommer kvinnan med den konstiga apparaten” som får alla klasser att se fram emot min ankomst.  🙂

Nästa generation är nu DAF via Bluetooth, DAF appar och DAF direkt via internet. Det finns idag både betal- och gratisvarianter, som ger alla möjlighet att testa DAF funktionen. Och jag tycker alla som vill ska åtminstone testa det för att bilda sig en egen uppfattning. Samtidigt ska man ha ett öppet sinne och inse att detta är ett hjälpmedel, inte någon permanent lösning eller botemedel. Den kanske inte hjälper dig alls, eller bara tillfälligt. Men man kan ha en DAF och samtidigt jobba med talet och självkänslan för att vara rustad för alla situationer, med och utan stamning. För tyvärr gäller för DAF detsamma som för alla andra behandlingsmetoder: inget funkar för alla. Men testa gratisvarianterna och se om det är något som passar dig. Om inte, så fortsätt ditt letande efter den behandlingsmetoden som passar just dig. Eller att helt enkelt vara den du är, med stamning och allt.  

Lycka till!

Anita S. Blom 

PS. När jag skriver DAF menar jag även FAF. Och det har kommit fler och fler varianter på marknaden, från flera tillverkare och länder, med Bluetooth mm. Det finns även hjälpmedel som jobbar med rytm, t ex Ritmosensor, men det går jag inte in på just nu. Finns dock mycket att läsa på internet.